Så många som 80 % av alla nyblivna mammor upplever tvära humörkast efter förlossningen. Symtomen dyker upp hos de flesta 3–10 dagar efter förlossningen. Baby blues håller i sig från några dagar till några veckor.

Den färska mamman kan vara gråtmild, känslig och irriterad. Hon kan tappa aptiten och ha svårt att sova. Humörsvängningarna beror ofta på förändringar i hormonbalansen, trötthet och att en långvarig spänning släpper. Det här tillståndet efter förlossningen kallas baby blues.

Det är helt naturligt och ändamålsenligt. Baby blues hjälper mamman att komma in i babyns värld, bli lyhörd för små och svaga signaler och för vad babyn behöver. Baby blues släpper småningom när mamman och babyn lär känna varandra. När man har hittat en gemensam rytm och samspelet fungerar planar baby blues ut.

Om mammans nedstämdhet fortsätter längre än några veckor och hon har svårt att uttrycka sina känslor eller babyn känns främmande, är det bäst att genast söka hjälp. Att vänta kan förvärra symtomen och en bra växelverkan mellan mamman och babyn fördröjs.

Förlossningsdepression, eller postpartumdepression, är en sjukdom som kräver behandling. Depressionen börjar vanligen inom ungefär fyra veckor efter förlossningen. Hos vissa kan den bryta ut också mycket senare, till och med flera månader efter förlossningen.

Symtom på förlossningsdepression:

• Förlorar intresset för vanliga saker
• Koncentrationssvårigheter
• Svårighet att fatta beslut
• Utmattning
• Känslor av otillräcklighet och skuldkänslor
• Självdestruktiva tankar
• Betydande viktökning eller -minskning
• Förändringar i aptiten
• Sömnsvårigheter
• Överdriven oro över hur barnet klarar sig

Förlossningsdepression syftar vanligen på depression hos mamman, med under senare tid har man insett att också pappan kan lida av depression i samband med barnets födsel. EPDS-formuläret (Edinburgh Postnatal Depression Scale) har utvecklats för att upptäcka och bedöma den svarandes risker för depression efter förlossningen. Hälsovårdaren på rådgivningen gör en bedömning av förlossningsdepression med hjälp av EPDS-formuläret 6-8 veckor efter förlossningen.

Frågeformuläret är bara en del av helhetslägets bedömning och syftet med det är att fungera som utgångspunkt för samtal. Mamman ska inte tveka att vända sig till läkare eller personalen på rådgivningen om det normala känsliga läget med gråtmildhet efter förlossningen inte går om inom några veckor eller om symtomen utvecklas till en tydlig depression.

Om en förälder kämpar på sitt yttersta för att orka med vardagen, är det viktigt att hen omedelbart får samtalshjälp och stöd. Man får kontakt med barnpsykiatrisk sjukskötare genom sjukskötare på barnavdelningen, rehabiliteringshandledaren eller poliklinikerna för utvecklingsuppföljning. Den behandlande läkaren skriver en remiss åt föräldern.

Psykiatrisk sjukskötare:

• Stöder familjens mentala anpassning till utmaningarna som en prematurbabys födsel innebär och hjälper till att hitta lösningar med hänsyn till babyns behov.
• Bekantar sig med babyn tillsammans med föräldrarna och handleder föräldrarna i att avläsa babyns signaler.
• Stöder föräldrarnas eget sätt att sköta babyn enligt dess behov.
• Stöder växelverkan mellan babyn och föräldrarna i de dagliga sysslorna, med speciell vikt vid lekfullhet och stunder av glädje och belåtenhet.
• Beaktar aspekter av förälderns eget välmående.
• Diskuterar frågor kring föräldrarnas oro tillsammans med dem och föreslår vid behov fortsatt vård.
• Samarbetar vid behov med familjens övriga nätverk och bedömer behovet av eventuellt fortsatt arbete.

Prematurfamiljer kan få viktigt stöd av andra i samma situation exempelvis via föreningen Kevyt för prematurföräldrar, som officiellt heter MLL Meilahden yhdistys ry. Kevyt erbjuder prematurfamiljer ömsesidigt stöd och producerar information om prematurer. Vem som helst var som helst i Finland kan bli medlem i Kevyt.

Kevyt.net