Fast föda och utökning av kosten

I den här delen ges råd för att börja ge fast föda - puré, gröt, välling - åt prematurer samt information om utökning av kosten.

När man börjar med fast föda varierar individuellt, eftersom olika mammor producerar mjölk med olika fett- och proteinhalt och mjölkens sammansättning ändrar när barnet växer. Barnets snabba tillväxt minskar järndepåerna. Järnbrist har en negativ inverkan på hjärnans tillväxt och utveckling och ökar risken för järnbristanemi.

Det rekommenderas att man börjar ge fast föda vid cirka 4 månaders och senast vid 6 månaders ålder. Redan tidigare, vid cirka 2,5–3 månaders ålder kan man åt barn som får mjölkersättning ge majs-, ris- eller grönsaksvälling (glutenfria) om barnet verkar hungrigt. Ofta smakar välling bättre än mjölkersättning och den har en tjockare konsistens. Det går också att använda förtjockningspulver i mjölken.

Om barnet har förstoppning, kan man testa plommonpuré som behandling från 2,5–3 månaders ålder. Köttpuré kan man börja med senast vid 5 månader, för att säkerställa att barnet får järn, mineraler och spårämnen. Kött innehåller också mycket protein. Det går också att ge kyckling, fisk och ägg.

Inhemska spannmål (havre, korn, vete, råg) kan man börja med vid 6 månaders ålder. Det finns ingen orsak att ens i riskfamiljer börja senare med mat som eventuellt orsakar allergi.

Amningen fortsätter också efter att man börjat med fast föda, om möjligt ända till 1–2 års ålder. I och med att barnet börjar få fast föda minskar mjölkbehovet till cirka 500–600 ml i dygnet. Det rekommenderas att barnet inte får vanlig komjölk förrän efter 1 års ålder. Sura mjölkprodukter kan man börja med vid 10 månader.

Utvidgning av kosten

  • Barn som får mjölkersättning kan börja få majs-, ris- eller grönsaksvälling vid 1–2 måltider om dagen från 3 månaders ålder, om man misstänker att mjölken inte räcker.
  • Frukt-, bär- och grönsakspuréer börjar ges vid 3–4 månaders ålder.
  • Det är viktigt att barnet vänjer sig att äta från sked vid cirka 4 månader, så att man kan börja ge köttpuré vid 5 månaders ålder.
  • Efter tillvänjningen får barnet två köttmåltider om dagen.
  • Fiskpuré kan ges när babyn vant sig vid köttpuré.
  • Också ägg kan ges åt babyn.
  • Glutenfri gröt (t.ex. ris- eller majsgröt) kan ges vid 6 månader, när barnet har lärt sig att äta från sked.
  • Inhemska spannmål (havre, vete, korn, råg) i gröt och/eller välling läggs till kosten vid 6 månader.
  • Målet är att stegvis övergå från enbart mjölk till en rytm med 5–6 måltider.

Daglig måltidsrytm


Morgonmål

Gröt/välling

amning, bröstmjölk eller ersättning i flaska

(Mellanmål)

Frukt- eller bärpuré/barnkvark

amning, bröstmjölk eller ersättning i flaska

Lunch

Kött- eller fiskgrönsakspuré

amning, bröstmjölk eller ersättning i flaska
Mellanmål

Frukt- eller bärpuré/barnkvark

amning, bröstmjölk eller ersättning i flaska

Middag

Kött- eller fiskgrönsakspuré

amning, bröstmjölk eller ersättning i flaska

Kvällsmål

Gröt/välling

amning, bröstmjölk eller ersättning i flaska

Natt

Nattmatningen slutar individuellt Näringsmässigt behövs den vanligen inte efter 6 månader.


Börja med fast mat - praktiska råd

  • Till en början ges puré en gång om dagen, när barnet lär sig äta bättre ökas gångerna.
  • Det är bäst att först vänja babyn vid några smaker, sedan öka portionsstorleken och först därefter lägga till nya smaker i kosten.
  • Vid tillvänjningen får barnet först mjölk för att stilla den värsta hungern, i ett senare skede skall man helst ge puré först och efter den så mycket mjölk babyn vill ha.
  • När barnet äter ungefär 1/2 burk färdig puré (ca 60–70 g) minskar mängden mjölk som hen dricker.
  • När barnet äter 4-5 fasta måltider om dagen, räcker det med ca 500–600 ml mjölk i dygnet.
  • Om barnet får bröstmjölk och puré, men ändå verkar hungrigt och mamman har extra bröstmjölk, kan man från ca 4 månader ge risgrynsgröt kokad i vatten med så mycket tillsatt bröstmjölk att den kan ges antingen som välling i flaska eller matas med sked.
  • Från 3 månaders ålder kan enstaka mjölkmåltider ersättas med välling, men inte alla mjölkmåltider.
  • Om mängden mjölkprodukter blir under 500 ml/dygn, kan man överväga att tillsätta mjölkersättningspulver i maten.
  • När barnet börjar få fast mat minskar ofta kräkningarna.
  • Om barnet kräks mycket, kan man i stället för förtjockningspulver tillsätta lite puré eller välling i mjölken.
  • Fast föda gör ofta att tarmfunktionen blir långsammare, förstoppning kan behandlas med att tillsätta plommon i kosten.

Matning av barnet

Det är viktigt att ätandet från första början är en trevlig upplevelse för barnet. Matning av prematurbarn kräver tålamod, man får inte truga maten. Hos prematurbarn kan munnen vara känsligare än vanligt för stimulans och då kan det vara svårare än normalt att börja med skedmatning.

I början är det enklast att ge fast föda när barnet sitter i babysitter. Då får man ögonkontakt med babyn, man kan närma sig babyn mitt framifrån och babyns händer är symmetriskt i mitten. När barnets kroppskontroll utvecklas, vanligen vid ca 6 månaders korrigerad ålder, kan man börja vänja babyn vid barnstol.

I början kan barnet stödas upp t.ex. med hoprullade handdukar. Vid cirka 6–9 månaders utvecklingsålder får barnet skyddsreflexer, det vill säga tar emot med händerna mot sidorna, så att hen inte faller. Det här gör det lättare att kontrollera sittställningen. Användning av babysitter rekommenderas inte längre när barnet har utvecklat kroppskontroll och skyddsreflexer, utan då kan man helt övergå till barnstol.


Föregående sidaNästa sida

 


När prematurer börjar få fast föda ska man utöver tidpunkten också ta hänsyn till den dagliga måltidsrytmen, matmängden och eventuella näringstillskott