Epilepsi

Epileptikers graviditet är alltid en riskgraviditet, fastän de flesta förlöper utan komplikationer och barnen är friska.

Barn till kvinnor med epilepsi som behandlas med läkemedel har en 2–3 gånger större risk för utvecklingsstörningar än barn till friska mammor. Men trots det är över 90 procent av barn till mammor med epilepsi helt friska. Graviditeten följs upp i samarbete mellan neurologen, rådgivningen och moderskapspolikliniken.

Läs mer:

Epilepsi och graviditet (Epilepsiförbundet) 

Planering av graviditet

Graviditeten skall planeras i god tid innan man slutar med preventivmedel. På den neurologiska mottagningen utreds hur man ska göra för att epilepsin och epilepsimedicineringen påverkar graviditeten och förlossningen så lite som möjligt och vilken medicinering som är säker under graviditeten. Neurologen ändrar vid behov på medicineringen. Det finns ingen orsak att ändra medicineringen under graviditeten om patienten är anfallsfri. Oftast är det inte förnuftigt eller möjligt att sluta med medicinering. Vissa epilepsiläkemedel kan dock medföra en risk för missbildningar hos fostret. Exempelvis bör man undvika medicinering med valproat och ta det bara i lägen där inga andra läkemedel har någon verkan. Läkemedlen byts enligt neurologens övervägande mot säkrare alternativ om det är möjligt med tanke på sjukdomen. Teratologiska informationstjänsten ger information om risker som epilepsiläkemedel medför under graviditet och amning.

Teratologiska informationstjänsten (HNS)

Det har konstaterats under friska kvinnors graviditet att folatbrist kan orsaka neuralrörsdefekter hos fostret. Vissa epilepsiläkemedel kan leda till folatbrist. Tillräckligt intag av folsyra hindrar uppkomsten av neuralrörsdefekt. Kvinnor med epilepsi som planerar att skaffa barn rekommenderas att dagligen ta ett milligram folsyra ända till slutet av den första trimestern, dvs. till graviditetsvecka 12.

En daglig dos på fyra milligram folsyra behövs fram till 12:e graviditetsveckan om det i familjen (hos föräldrarnas gemensamma barn eller någondera förälderns barn med en annan partner eller hos mamman eller pappan själv) tidigare har förekommit neuralrörsdefekt. Man skall börja ta tillskott av folsyra när man slutar med preventivmedel.

När du planerar graviditet och under den är det bra om du lever hälsosamt så att sjukdomsriskerna minskar:

  • Ät hälsosamt och sköt om din allmänna kondition.
  • Undvik rökning och alkohol.
  • Se till att få tillräckligt med sömn.
  • Anfallen kan öka av sömnbrist eller om du om inte tar din medicin, kanske på grund av rädsla för hur läkemedlen påverkar fostret.

Uppföljning av graviditeten

Screeningultraljudet under graviditeten utförs av barnmorska eller läkare. Epilepsianfallen ökar i regel inte under graviditeten. Om inga anfall förekommer under graviditeten behövs ingen separat uppföljning på moderskapspolikliniken, utan graviditeten kan följs upp normalt på rådgivningen. Om det förekommer anfall under graviditeten, ges en tid på moderskapspolikliniken i graviditetsvecka 34–36 för att kontrollera graviditetens tillstånd och planera förlossningen. 

Läkemedelshalterna under graviditeten följs upp på den neurologiska polikliniken och vid behov ökas dosen för att få en bra anfallsbalans. Läkemedelshalterna sjunker ofta under graviditeten, men vanligen behöver medicineringen inte ändras. Om det förekommer anfall, effektiveras medicineringen på normalt sätt. Utdragna anfall eller olyckor i samband med anfall kan skada fostret. Målet är att välja en så låg dos som möjligt av läkemedlet eller läkemedelskombinationen, som håller anfallen borta.

Förlossningen

Epilepsi påverkar vanligen inte förlossningssättet. Det är mycket ovanligt med anfall under förlossningen. Den statistiska anfallsrisken är tiofaldig, grand mal-anfall (tonisk-kloniska anfall) förekommer hos 1–2 procent av föderskor med epilepsi. Kejsarsnitt utförs inte oftare på mammor med epilepsi än på övriga föderskor, och det förekommer inte någon större risk för komplikationer under förlossningen. Efter förlossningen är anfallsrisken förhöjd under 1–2 dagar.

Om läkemedelsdosen har förhöjts under graviditeten, bedöms läget på nytt ungefär två veckor efter förlossningen och dosen kan vid behov återställas till nivån före graviditeten. Efterkontrollen efter förlossningen görs på normalt sätt på rådgivningen.

Amning

Vanligen går det att ta epilepsimedicin under amningen, epilepsi är inget hinder för att amma. Alla epilepsimediciner utsöndras i bröstmjölken, men halten av läkemedlet är ändå lägre i bröstmjölken än i mammans blod. Endast fenobarbital och benzodiazepiner kan ge barnet trötthet och sugsvårigheter. Dessa läkemedel används sällan för vård av gravida kvinnor med epilepsi.

Läs mer:

Stöd av andra med epilepsi (Epilepsiförbundet) på finska


Föregående sidaNästa sida