Diabetiker skall alltid planera sin graviditet i förväg, eftersom dålig sockerbalans medför större risk för missbildningar. Man ska börja ta tillskott av folsyra med en större dos än normalt, 4–5 mg/dygn, redan 2–3 månader innan man försöker bli gravid. Egenläkaren skriver ut recept på folsyra.

Vissa diabetiker tar läkemedel som kan öka risken för missbildningar. Det är skäl att byta ut sådana läkemedel mot säkrare redan när man planerar att skaffa barn. Diabetikers uppföljning under graviditeten sker inom specialsjukvården.

Det finns relativt många föderskor med diabetes typ 1 i Finland, närmare bestämt cirka 0,6 procent av alla föderskor. Sjukdomens förekomst hos oss är den högsta i världen. Enligt dagens syn ökar graviditet inte sannolikheten för att följdsjukdomar av diabetes ska förvärras eller bryta ut, och diabetes är i regel inget hinder för graviditet. Undantag utgörs av kvinnor som har utvecklat allvarliga komplikationer av diabetes (svår ögonsjukdom, njursjukdom, nervskador eller kranskärlssjukdom). I deras situation planeras graviditeten extra omsorgsfullt i samarbete med en mångprofessionell expertgrupp.

Före graviditeten

Det går att avsevärt minska riskerna som diabetes typ 1 innebär under graviditeten för mamman och barnet genom att säkerställa en så bra behandlingsbalans av diabetesen som möjligt före och under graviditeten. Vården av gravida diabetiker och deras förlossningar har koncentrerats till vissa central- och universitetssjukhus, som kvinnor med diabetes 1 som planerar graviditet kan besöka för planering redan innan de slutar med preventivmedel. Det är också skäl att börja med folsyratillskott (4 mg/dygn) redan när man planerar att skaffa barn. Om man inte vill bli gravid, ska man använda säkra preventivmedel (t.ex. p-piller eller spiral). Rökning ökar risken för såväl fosterkomplikationer som följdsjukdomar av diabetes, så det är viktig att sluta röka, oavsett om man planerar en graviditet eller inte.

Blodsockerbalansen både före och under graviditeten har stor inverkan på risken för komplikationer under graviditeten för dem som har diabetes typ 1. Ju sämre behandlingsbalansen (dvs. ju högre långtidssockret, HbA1c) är i början av graviditeten, desto större är risken för att fostret får missbildningar på grund av diabetesen. En stor del av missbildningar orsakade av högt blodsocker uppkommer redan före den sjunde graviditetsveckan, så därför borde diabetikers graviditeter alltid vara planerade. Den rekommenderade målnivån för HbA1c när graviditeten börjar är under 53 mmol/mol (under sju procent). Det är dock viktigt att sträva efter en så bra behandlingsbalans som möjligt under hela graviditeten. Mammans höga blodsockervärden i mitten och slutet av graviditeten ökar bl.a. sannolikheten för att fostret växer för mycket och att den nyfödda har lågt blodsocker (dvs. hypoglykemi). Att äta hälsosamt och motionera tillräckligt gör det enklare att upprätthålla en bra behandlingsbalans. Graviditeten ändrar på mammans ämnesomsättning och därför är det viktigt att mäta blodsockret ofta. Insulindoserna behöver ökas många gånger under andra hälften av graviditeten. Efter förlossningen återgår insulinbehovet vanligen till samma nivå som före graviditeten, eller kan på grund av amningen till och med minska.

Under graviditeten

Det är viktigt att en gravid diabetikers blodtryck mäts ofta och att hon får god vård överlag. Hos diabetiker är det vanligt med blodtryckssjukdom, högt blodtryck på grund av graviditeten och preeklampsi (havandeskapsförgiftning), och dessa ökar risken för en för tidig förlossning och låg vikt hos fostret. Fostrets storlek samt risken för blodtrycksstörningar och för tidig förlossning påverkas också av mammans eventuella följdsjukdomar av diabetes, som diabetisk ögonsjukdom och njursjukdom. I synnerhet i slutet av graviditeten följs fostrets tillstånd och tillväxt upp regelbundet på sjukhusets moderskapspoliklinik, exempelvis med hjälp av ultraljudsundersökning och analyser gjorda av fostervattensprov.

Förlossningen

Sättet och tidpunkten för förlossningen bestäms individuellt och läkarens beslut påverkas av flera faktorer, bl.a. fostrets storlek, hur fostret och mamman mår, mammans behandlingsbalans samt eventuella följdsjukdomar av diabetesen. I typiska fall sätts en diabetikers förlossning igång eller genomförs som ett planerat kejsarsnitt några veckor före det beräknade förlossningsdatumet. Detta därför att risken för att fostret ska utveckla fosterstress (fetal distress) på grund av mammans höga blodsocker ökar i slutet av graviditeten. Förlossningen tidigareläggs vid behov, om mammans eller fostrets tillstånd kräver det.