I Finland föds 5–6 procent av alla barn för tidigt, det vill säga prematurt. Barn som är födda före graviditetsvecka 37 kallas prematurer. Ett något för tidigt fött barn föds i graviditetsvecka 34+0–36+6, måttligt för tidigt fött i graviditetsvecka 28+9–33+6 och mycket för tidigt fött före graviditetsvecka 28+0.

För tidigt födda barn behöver i början uppföljning på neonatalavdelning. Föräldrarna kan vara hos sitt barn så mycket de vill och delta i den grundläggande skötseln. De lokala förhållandena inverkar på om barnet efter att läget stabiliserats flyttas för fortsatt vård till ett annat sjukhus eller om vården fortsätter på samma sjukhus. Ett barn som fötts i graviditetsvecka 35 eller senare och mår bra kan vara med mamman på BB-vårdavdelningen.

För tidigt födda barn kan vanligen inte komma hem före det nått en ålder motsvarande graviditetsvecka 35. Längden på något för tidigt födda barns sjukhusvård är individuell och beror på vilka problem barnet haft som nyfödd. Efter hemgången behöver något för tidigt födda barn oftast inte uppföljning inom specialsjukvården, utan det räcker med normal uppföljning på rådgivningen.

Något för tidigt födda barns näring

Bröstmjölk är den primära födan för alla nyfödda, också prematurer. Något för tidigt födda barn kan öva sig att suga på bröstet, men de behöver vanligen tilläggsmjölk utöver amningen för att säkert få tillräckligt med energi och upprätthålla normal blodsockernivå. Tilläggsmjölken som ges på förlossningssjukhuset är i första hand mammans egen mjölkade mjölk, eller donerad bröstmjölk eller vanlig bröstmjölksersättning. Den ges antingen med nappflaska eller genom näsmagsond. Föräldrarna får lära sig att använda sonden och den kan användas också på BB-vårdavdelningen. Vid behov kan man åka hem fast babyn fortfarande har näsmagsond.

Barn som vid födseln väger under 1 800 g behöver förstärkt näring åtminstone till en början. Bröstmjölken förstärks med pulver som innehåller protein, kalcium, fosfat och vitaminer. Om mamman inte har tillräckligt med bröstmjölk, används speciell mjölkersättning avsedd för prematurer. Beroende på barnets födelsevikt och tillväxt ges förstärkt näring under hela sjukhusvistelsen eller ungefär fram till den beräknade förlossningstiden och tills vikten är cirka 3 kg. Före hemgången får familjen anvisningar av läkaren för hur barnet ska matas.

Järndepåerna hos barn som väger under 2,5 kg vid födseln är små och de behöver järnmedicinering från 2–4 veckors ålder tills de är 1 år (linkki rautaohjeeseen). Därtill behöver barn som fötts för tidigt och vid födseln väger under 2,5 kg droppar med vitaminer och folsyra avsedda för prematurer. Dropparna ges enligt separat anvisning tills barnet väger 3–4 kg eller till flaskan tar slut (linkki keskostippaohjeeseen). D-vitamin börjar ges när babyn är några dagar och det ska man fortsätta med under hela barndomen.

Läs mer:

Hur trygga amningen om babyn behöver tilläggsmjölk

Starta mjölkutsöndringen genom mjölkning