När barnet suger på bröstet får hen näringsämnen och annat som stöder tillväxten och därtill närhet som är viktigt för helhetsutvecklingen. Amning är också nyttigt för mamman själv.

Många av fördelarna med amning är desto större, ju mer bröstmjölk barnet får – ju mer du ammar barnet, desto större är nyttan för såväl dig som barnet. Mjölkens sammansättning är också olika för barnet i olika åldrar och bar födda i olika graviditetsveckor – alltid precis lämplig.

Amningens fördelar för barnet

Amning skyddar barnet mot infektioner. Helamning minskar bevisat bland annat öroninfektioner samt sjukhusbesök på grund av luftvägs- och tarminfektioner. Amning ger ett relativt bra skydd mot astma, atopiskt eksem och plötslig spädbarnsdöd.

Barn som ammas förefaller ha mindre nekrotiserande enterokolit (svår tarmsjukdom hos prematurer), celiaki och barndomsleukemi och senare mindre fetma, diabetes och högt blodtryck.

Bröstmjölken innehåller bland annat mycket olika mjölksyrebakterier som gör att det utvecklas en så bra bakterieflora som möjligt i barnets tarmar.

Prematurer har alldeles speciell nytta av bröstmjölk. Barnkliniken har märkt att bröstmjölk ger små prematurer skydd och tryggar tillväxten, och studier har visat att hälsofördelarna syns upp i tonåren. Den egna mammans bröstmjölk är allra bäst för prematurer. Mjölken hos en mamma som har fött en prematur är annorlunda till sin kvalitet än mjölk från mammor som fött ett fullgånget barn, och därför tryggar den välmåendet för den lilla babyn allra bäst. Om mamman inte har möjlighet att mjölka sin bröstmjölk, får prematuren donerad bröstmjölk.

Amningens fördelar för mamman

Amningen ger mamman omedelbara, men också långvariga fördelar. Fördelar som kommer till uttryck genast är bland annat att mamman återhämtar sig snabbt efter förlossningen, livmodern drar ihop sig bättre och efterblödningen är mindre. Vid amningen utsöndras oxytocin, ett välbehagshormon som lindrar stress och får mamman att känna tillförsikt. Ammande mammor insjuknar därför mer sällan i depression än mammor som inte ammar. Ju fler år av sitt liv en kvinna ammar, desto mindre är hennes risk att insjukna bland annat i diabetes typ 2, högt blodtryck, bröstcancer eller äggstockscancer.

Amningsrekommendationer

Helamning rekommenderas fram till 4–6 månaders ålder. Vid 4–6 månader kan man ge barnet små smakportioner av fast föda. Om barnet växer bra på bröstmjölk, behöver man inte skynda med att ge smakportioner. Det är bäst att börja låta barnet smaka på fast föda när babyn kan sitta upprätt och visar intresse för att äta fast mat, till exempel när den övriga familjen äter. Alla barn ska börja med fast föda senast vid 6 månader. Smakportionerna är små, en skedspets eller högst några teskedar. Syftet med portionerna är att stödja tarmarnas mognad och utvecklingen av tåligheten för nya livsmedel. Mängden måste dock vara liten, näringsmässigt är bröstmjölk den bästa maten fram till 6 månaders ålder.

Om det är problem med barnets tillväxt, kan matning med större portioner fast föda ibland inledas redan vid 4 månaders ålder.

Efter 6 månaders ålder ökas mängden fast föda som barnet får. Man kan låta barnet äta själv med fingrarna eller maten kan mixas till puré och matas med sked. Enligt de senaste rönen är det bästa sättet att undvika allergi att i det här skedet ge barnet många olika maträtter.

Det är bra att fortsätta amma parallellt med fast föda åtminstone till ett års ålder och längre om man vill.

Läs mer:

Syödään yhdessä-ruokasuositukset lapsiperheille (Julkari.fi)