Donationsoperationen genomförs oftast i form av titthålskirurgi. Såret sys ihop med självupplösande stygn. Avdelningsvården varar vanligen i 3–4 dagar. Syftet med smärtlindringen är att man ska kunna ta sig upp ur sängen och röra sig normalt. Operationen kan tillfälligt göra att magen fungerar långsammare, men problemen minskar om man rör på sig.
Man får i regel 4–6 veckors sjukledighet beroende på arbetsuppgifterna. Den som tar emot njuren återhämtar sig ofta snabbare än donatorn, men även donatorns hälsotillstånd blir snabbt bättre när operationsområdet läker. De första månaderna ska man undvika stora ansträngningar, men man bör man röra sig så mycket som det egna hälsotillståndet tillåter. Det är också viktigt att vila tillräckligt under återhämtningen.
En njurdonation är en stor händelse och därför är det naturligt om den påverkar sinnesstämningen. Många känslor kan komma upp till ytan och donatorn kan till exempel känna sig ledsen eller mycket olycklig. Efter några dagars avdelningsvård får donatorn komma hem för återhämtning. Ett snabbt avslut av processen kan ge upphov till motstridiga känslor. Man behöver dock inte hålla dessa känslor och tankar för sig själv, utan kan prata om dem med vårdpersonalen. I efterhand säger nästan alla njurdonatorer att de skulle göra om samma sak igen.
När den ena njuren tas bort försämras njurfunktionen en aning. En liten minskning av njurfunktionen ger inga symtom och hälsotillståndet förbättras på några månader. Den återstående njuren blir större och tar över uppgifterna från den bortopererade njuren. Njurdonatorn kallas till efterkontroll 1–3 månader och ett år efter operationen. Därefter går man vanligtvis på kontroller ungefär vart femte år resten av livet. Det viktigaste är att man följer upp njurfunktion, urinprover, sockerbalans, vikt och blodtryck. Uppföljningen sker på njurpolikliniken på donatorns hemsjukhus.
Undersökningarna av donatorn, sjukhusvården i samband med transplantationen och den senare polikliniska uppföljningen är kostnadsfria. Donatorn får donationsdagpenning från FPA till samma belopp som sjukdagpenningen om inte arbetsgivaren betalar lön till donatorn under frånvaron från arbetet. FPA ersätter den del av resekostnaderna som överskrider självrisken. Sjukhusets socialarbetare kan hjälpa till om det behövs.
I början är det bra att undvika tunga lyft, men efter de första veckorna kan man successivt börja röra sig mer utifrån sitt hälsotillstånd. När operationssåren har läkt finns det inga andra begränsningar än att man bör undvika kontaktsporter där man kan få hårda slag i njurområdet.
Efter njurdonationen räcker det med vanliga sunda levnadsvanor och en hälsosam kost. Man bör motionera och undvika övervikt och överdriven saltkonsumtion. För att njuren ska må bra är det viktigt att man dricker tillräckligt. Man bör vara uppmärksam på läkemedel som kan skada njurfunktionen, till exempel antiinflammatoriska läkemedel och vissa typer av antibiotika. När man påbörjar en läkemedelsbehandling är det bra att berätta för läkaren att man har donerat en njure.
Donatorn hälsotillstånd följs upp genom regelbundna efterkontroller. Efter några år kan vissa donatorer behöva medicinera mot högt blodtryck. Ibland kan donatorer få lindrig proteinuri. De flesta njurdonatorerna är dock friska och lever ett gott liv.
Hormonfunktionen förändras inte av att den ena njuren tas bort. Man kan bli pappa precis som vanligt. Det har konstaterats att kvinnliga njurdonatorer har en ökad risk att drabbas av bland annat högt blodtryck och havandeskapsförgiftning under graviditeten. Om man önskar blir gravid bör det ha gått minst ett år från njurdonationen och njurfunktionen bör vara normal. Man bör också i förväg diskutera saken med sin läkare. Uppföljningen av graviditeten hos en njurdonator ska helst ske inom den specialiserade sjukvården.