Gå till sidans innehåll

Andra vanliga problem efter njurtransplantationen

Problemen efter en njurtransplantation är oftast biverkningar av de immundämpande läkemedlen, men de är i allmänhet enkla att behandla.

En njurtransplantationsmottagares välbefinnande måste tas om hand på ett övergripande sätt.

Behandlingen av diabetes måste vanligtvis intensifieras efter en njurtransplantation. Insulinets verkningstid förkortas när njurtransplantatet börjar fungera och insulinbehovet stiger i och med kortisonmedicineringen och att aptiten ökar. Man måste mäta blodsockret ofta och anpassa doserna efter den aktuella situationen. Det är bra att tillsammans med diabetesskötaren och läkaren gå igenom vilka insulindoser man behöver, framför allt i början efter njurtransplantationen.

Efter en njurtransplantation ökar insulinbehovet även hos patienter som inte har diabetes, vilket främst beror på kortisonmedicineringen. Om man har en nedsatt glukostolerans redan före njurtransplantationen eller är överviktig, kan man få diabetes och behöva insulin eller läkemedel i tablettform. De första månaderna efter transplantationen minskas kortisondoserna och då brukar man även kunna dra ned på eller helt sluta med diabetesmedicineringen.

Kortisonmedicineringen ökar aptiten och vikten kan öka efter njurtransplantationen. Det är särskilt viktigt för viktkontrollen att man undviker sötsaker och sockerhaltiga drycker. Övervikt är en stor riskfaktor för diabetes. Hälsosam kost och regelbunden motion hjälper dig att hålla din vikt och ditt blodsocker under kontroll.

Medicineringen efter njurtransplantationen utsätter för slemhinneinflammation i magen och matstrupen. Det rekommenderas att man tar läkemedel som minskar utsöndringen av magsyra under de första månaderna efter en njurtransplantation.

Många personer med njursjukdom tar blodtryckssänkande läkemedel redan före njurtransplantationen. Oftast måste man fortsätta med blodtrycksmedicineringen även efter transplantationen, eftersom läkemedlen som förhindrar avstötning höjer blodtrycket. Njursjukdomar ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, i synnerhet genom åderförkalkning. För att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar är det viktigt att man har blodtrycket, diabetes och fettvärdena under kontroll, motionerar regelbundet och äter hälsosamt. Rökning är en anmärkningsvärt stor riskfaktor för kärlsjukdomar och därför är det viktigt att sluta röka redan före en njurtransplantation.

Osteoporos, dvs. benskörhet, ökar risken för frakturer. Det finns många faktorer som bidrar till osteoporos, till exempel överfunktion i bisköldkörtlarna, för lite motion, rökning och kortisonbehandling. De viktigaste förebyggande åtgärderna är att motionera varje dag och att sluta röka. Den primära behandlingen är ett tillräckligt intag av vitamin D3 och kalcium. Osteoporos kan även behandlas med andra läkemedel.

Gikt är ett ganska vanligt problem hos personer som har en njursjukdom eller som har genomgått en njurtransplantation, eftersom de har nedsatt förmåga att avlägsna urinsyra via njurarna. Gikt ger upphov till en mycket smärtsam ledinflammation. Gikt behandlas i första hand med kostbehandling och vid behov kan man ta förebyggande medicinering som sänker halten av urinsyra. Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel är förbjudna för njurtransplantationspatienter och därför behandlas ett giktanfall vanligen med kortison.

Medicinering som förhindrar avstötning försvagar kroppens försvarsmekanismer och ökar därmed risken för olika slags elakartade tumörer. Elakartade hudtumörer är vanligast och därför är det väldigt viktigt att man skyddar huden mot solen. Hos rökare är det även vanligt med cancer i läpparna, tungan, halsen och lungorna. Det är bäst att man slutar röka redan före njurtransplantationen. Njurtransplantationspatienter har också en ökad risk för att drabbas av cancer i sina egna njurar och därför gör man ultraljudsundersökningar med jämna mellanrum. Även om njurtransplantatet fungerar problemfritt måste man gå på regelbundna uppföljningar hos nefrologen. Under besöket kontrollerar läkaren om det finns symtom eller fynd som behöver undersökas ytterligare. Efter en organtransplantation är det dessutom extra viktigt att man deltar i allmän cancerscreening (cellprov och mammografi).

Uppdaterad 3.2.2023