Vanliga frågor om kronisk njursjukdom

En lindrig njursjukdom orsakar vanligtvis inga symtom. Typiska symtom vid svår njursjukdom är trötthet och nedsatt prestationsförmåga. Sendrag och klåda kan också förekomma. Aptitlöshet, illamående och viktnedgång är sena symtom på njursjukdom. Då börjar man redan vara tvungen att påbörja dialysbehandlingen.

Njursjukdomens fortskridning observeras genom mätning av kreatininvärdet i blodprov. Ett kreatininvärde som har stigit från den tidigare nivån tyder vanligen på att njursjukdomen har förvärrats.

Det lönar sig att följa de läkemedelsordinationer och kostrekommendationer som läkare, sjukskötare och näringsterapeuten ger. Syftet med dem är att bromsa njursjukdomens fortskridning. Du kan också påverka ditt eget välbefinnande med många olika hälsofrämjande livsstilsförändringar. En lämplig mängd motion, tillräckligt med sömn och vila samt sociala relationer ger en god grund för välbefinnandet. Det lönar sig att undvika rikligt alkoholintag och det är alltid bra att sluta röka!

Tyvärr fortskrider sjukdomen hos en del patienter så att de i något skede behöver dialysbehandling, trots god vård och behandling och hälsosamma levnadsvanor.

Det är känt att även ett lindrigt förhöjt blodtryck gör att njursjukdomen framskrider snabbare. Man vet också att behandling av högt blodtryck är den effektivaste metoden att bromsa njursjukdomens framskridande. Blodtrycket kan sänkas med livsstilsförändringar och läkemedel. Målet är ett normalt blodtryck.

Fosfatnivåerna i blodet kontrolleras regelbundet. Kostens fosfatinnehåll ska minskas i det skede då dess koncentration i blodet stiger över normal nivå. Kosten innehåller vanligtvis inte för mycket fosfor om fosfatvärdet hålls inom referensområdet. En legitimerad näringsterapeut kan hjälpa dig att planera och bedöma din kost.