Bukhinnedialys

Alla har ett halvgenomträngligt membran i buken som kan användas för dialys. Under mottagningsbesöket bedömer man om bukhinnedialys lämpar sig för patienten.

Bukhinnan är en slät hinna som täcker bukhålans innervägg och omger organen i bukhålan. Bukhinnan är ett halvgenomträngligt membran och kan därför användas som dialysmembran, dvs. en konstgjord njure. Vid bukhinnedialys opereras en mjuk silikonkateter in i bukhålan. Behandlingen utförs med hjälp av katetern och den kan sitta på plats i flera år. Vätskan som fylls på i bukhålan har oftast en högre sockerhalt än kroppen och därför dras den överflödiga vätskan i kroppen till dialysvätskan. Dialysvätskan drar även till sig slaggprodukter från kroppen.

Passar bukhinnedialys mig?

Bukhinnedialys är en dialysform som passar många patienter. Behandlingen sker hemma och är enkel både att lära sig och att utföra. Man kan till exempel fortsätta resa och vistas i sommarstugan trots behandlingen. Bukhinnedialys anpassas efter patientens vardag och patienten behöver sällan besöka dialysenheten. Man försöker på alla sätt stödja patienten att fortsätta i arbetslivet. Bukhinnedialys efterliknar kroppens egna njurar, då reningen sker i jämn takt dygnet runt. De egna njurarna kan eventuellt behålla sin återstående funktion längre än vid hemodialysbehandling.

Tidigare stora bukoperationer, mycket stora cystnjurar eller en aktiv tarmsjukdom som inte är under kontroll kan förhindra bukhinnedialys. Bråck i bukområdet (navelbråck, ljumskbråck och pungbråck) måste behandlas innan bukhinnedialys kan inledas. Om patienten har nedsatt funktionsförmåga eller syn kan man utbilda assistenter som genomför behandlingen.

Så genomförs bukhinnedialys

Bukhinnedialyskatetern opereras in under lokalbedövning eller narkos. Operationen görs oftast av en kirurg eller nefrolog, dvs. en specialist på njursjukdomar. Kateteroperationen bör ske 2–4 veckor innan behandlingen ska påbörjas, så att katetern hinner fästa ordentligt.

Bukhinnedialys kan utföras manuellt (CAPD – continuous ambulatory peritoneal dialysis, dvs. behandling utan hjälp av någon elektronisk apparat) eller maskinellt (APD – automated peritoneal dialysis). Vid APD-behandling sköter en maskin dialysbehandlingen på natten när patienten sover.

Under poliklinikbesök lär man ut hur bukhinnedialys genomförs. I början brukar besöken ske varje dag. Denna fas tar från några dagar upp till ett par veckor. Individuell undervisning säkerställer säker och smidig behandling. Under besöken diskuterar man allt som rör vardagen, kosten, fritidsintressen, resor och även parförhållandet.

Vardagen med bukhinnedialys

En patient som genomgår bukhinnedialys följs upp med regelbundna kontroller vid besök hos sjukskötare eller läkare. Enheten som ansvarar för hemdialys på sjukhuset i den egna regionen finns alltid tillgänglig om man har frågor om behandlingen.

Bukhinnedialys förhindrar inte bastubad. Man kan resa, men bör planera utlandsresor i god tid så att man hinner beställa dialysvätskor till resmålet. Inrikesresor kräver inga specialarrangemang.

Hemma är det viktigt att ha en god handhygien. Handdesinfektion och andra förbrukningsartiklar ingår kostnadsfritt i behandlingen. Läkaren skriver ut dialysvätskor på recept och apoteken levererar ofta vätskorna direkt hem till patienten.

Problem relaterade till bukhinnedialys

Ibland uppstår det problem med bukhinnedialys. Den absolut vanligaste orsaken till att katetern fungerar dåligt är förstoppning. När tarmen töms regelbundet och frekvent förbättras kateterns funktion.

Området kring kateterutgången kan bli inflammerat. Symtomen är rodnad runt utgången och eventuell utsöndring och ömhet eller annan förnimmelse. Inflammationen behandlas direkt efter provtagningen med antibiotikasalva eller en antibiotikakur som tas via munnen.

Den svåraste komplikationen vid bukhinnedialys är bukhinneinflammation. Symtomen på bukhinneinflammation är magsmärtor, feber och grumlig dialysvätska. Alla symtom behöver inte uppträda, men man ska alltid kontakta sitt dialyscentrum om man misstänker bukhinneinflammation. Den inledande behandlingen av bukhinneinflammation sker oftast på vårdavdelningen.

Patientens eget dialyscentrum hjälper till med problem dygnet runt.


Föregående sidaNästa sida

​​ 


Uppdaterad  24.5.2019 12.28