Förutom en allmän klinisk läkarundersökning omfattar undersökningarna av en donatorkandidat blod- och urinprov, thoraxröntgen och hjärtfilm samt bilddiagnostiska och isotopundersökningar för att fastställa njurarnas struktur och funktion.
Kompatibiliteten mellan donatorns och mottagarens vävnader och leukocyter fastställs med hjälp av ett blodprov. Om mottagarens kropp har antikroppar mot donatorns vävnadstyper kan antikropparna orsaka ett så kallat positivt korstest. Om en njurtransplantation i detta fall genomförs skulle antikropparna snabbt orsaka avstötning av transplantatet. Därför är ett positivt korstest ett hinder för njurtransplantation.
En psykiater bedömer donatorkandidatens allmänna psykiska tillstånd. Studier visar att ju sämre psykisk hälsa och mer instabil livssituation en donator har före en njurdonation, desto större är sannolikheten att hens livskvalitet och psykiska hälsa försämras efter donationen.
Om det framkommer problem i undersökningarna kan personen inte donera en njure även om hen vill det. Det slutliga beslutet om huruvida det är säkert för en persons hälsa att vara njurdonator fattas alltid av en läkare. Donatorn har rätt att när som helst ändra sig om donationen.