En akut njurskada kan till att börja med utvecklas utan symtom eller med lindriga symtom, varvid det inte är möjligt att konstatera den utifrån symtomen. En njurskada orsakar problem av olika svårighetsgrad på grund av ansamling av slaggprodukter och rubbningar i vätske-, elektrolyt- och syra-basbalansen, varvid man särskilt vid svåra skador kan konstatera symtom relaterade till dessa (trötthet, illamående, högt blodtryck, svullnader).
En akut njurskada konstateras vanligen i samband med någon annan sjukdom. Sådana situationer är till exempel:
- ett svårt uttorkningstillstånd (till exempel i samband med feber eller magsjuka, särskilt hos personer med förhöjd risk för njurskador dvs. äldre personer, diabetiker och hjärtsjuka)
- en svår infektionssjukdom (särskilt blodförgiftning dvs. sepsis)
- en akut hjärtsjukdom (särskilt svår hjärtsvikt).
Ibland kan en njurskada konstateras utan andra samtidiga sjukdomar utifrån symtom och laboratorieundersökningar. Sjukdomen konstateras vanligen på hälsocentralens eller sjukhusets akutmottagning.
Akut njurskada konstateras (diagnostiseras) med blodprov, utifrån förhöjt kreatininvärde (P-krea) i blodplasma. Detta ”njurvärde” är hos friska kvinnor under 90 µmol/l och hos män under 100 µmol/l. Vid en akut njurskada stiger P-krea enligt hur allvarlig skada det är frågan om.
Med hjälp av ett urinprov kan man vidare utreda eventuella orsaker till den akuta njurskadan och rikta de fortsatta undersökningarna. Trots att urinmängden minskar hos två patienter av tre som drabbas av akut njurskada, utesluter normala urinmängder inte en eventuell skada. Att urinproduktionen upphör helt är dock ett alarmerande symtom som tyder på en akut njurskada.
Det är viktigt att akut njurskada identifieras i ett så tidigt skede som möjligt, så att skadorna kan minimeras och behandlingen inledas snabbt.