Det är ett tillstånd som åstadkoms med läkemedel, då patienten inte känner, reagerar eller kommer ihåg den smärta som ingreppet orsakar eller är medveten om det som händer under narkosen.
Generell anestesi innebär således sömn och smärtfrihet och ofta också att muskelfunktionen slås ut.
| För vem lämpar sig narkos? | Narkos lämpar sig vid så gott som alla ingrepp och för praktiskt taget alla patienter. Dagens narkosmedel är såväl snabb- som kortverkande, och narkos är inget hinder för att patienten skrivs ut på operationsdagen. |
| Är narkos trygg? | De övervakningsmetoder som tillämpas under narkosen gör att narkos är säkert. Under narkosen kontrollerar anestesiologen (narkosläkaren) och narkossjukskötaren patientens livsfunktioner: - andning och lungfunktion
- blodcirkulation och hjärtfunktion
- sömndjup
- smärtfrihet
- muskelspändhet
- temperatur
- vätskebalans, och
- de olika operationsfasernas inverkan på patientens livsfunktioner.
Sjukskötaren och läkaren ser till att patienten sover under hela operationen. |
| Hur är narkosförloppet? | Narkosen inleds med att läkemedel tillförs intravenöst. Samtidigt andas patienten in syre via en mask. Patienten somnar snabbt.
Efter att ha somnat intuberas (en tub förs ned i luftstrupen) patienten av anestesiologen som på detta sätt försäkrar sig om att luftvägarna hålls öppna. Under narkosen är patienten kopplad till en respirator och hålls nersövd med hjälp av läkemedel som antingen inhaleras eller tillförs intravenöst. Andningstuben avlägsnas när patienten andas själv. |
| När och hur vaknar patienten efter narkosen? | När operationen är över avslutas tillförseln av narkosläkemedel. Patienten vaknar vanligtvis snabbt. Patienten har inte alltid minnesbilder från uppvakningsstadiet, eftersom sömnmedel påverkar memoreringsförmågan. |
| Har narkosen biverkningar? | De vanligaste biverkningarna av narkos är illamående, halsont, heshet och trötthet. Dessa är ofarliga och övergående symtom. Illamående kan effektivt behandlas med läkemedel redan före operationen. Kom ihåg att meddela vårdpersonalen, om du vet att du lätt blir illamående eller har besvärats av det vid tidigare operationer. |
| Kortvarig narkos | Vid kortvarig narkos hjälper anestesiologen eller narkossjukskötaren patienten att andas via en andningsmask utan andningsrör. Läkemedlen tillförs intravenöst. Kortvarig narkos används till exempel vid kardioversion, dvs. reglering av hjärtrytmen. |