Den postoperativa vården av en patient på intensivvårdsavdelningen planeras ofta i förväg. Typiska operationer som kräver postoperativ övervakning på intensivvårdsnivå är bland annat
- operationer i hjärta och brösthåla
- bypassoperation
- övriga hjärtoperationer
- större lungoperationer
- en del organtransplantationer
- större kärlkirurgiska ingrepp
- operationer i centrala nervsystemet, dvs. hjärnan och ryggmärgen.
I ovanstående situationer är anledningen till intensivvård ofta noggrann övervakning av livsprocesserna och ordentlig smärtbehandling.
Ibland kan det även efter en mindre operation vara säkrare att övervaka patientens tillstånd på intensivvårdsavdelningen.
Orsaker till en postoperativ intensivvårdsvistelse kan vara till exempel
- stor blödning
- en organstörning som utvecklats under operationen, såsom cirkulationssvikt
- njursvikt som kräver dialysbehandling
- svår andningssvikt
- ökad risk för komplikationer efter operation eller organstörningar till följd av en bakomliggande sjukdom.
Operationsresultatet kan övervakas på intensivvårdsavdelningen till exempel genom bilddiagnostiska undersökningar. På intensivvårdsavdelningen strävar man efter att snabbt upptäcka och behandla eventuella komplikationer efter operationen. Kirurgerna som utfört operationen besöker intensivvårdsavdelningen dagligen för att följa upp patienternas tillstånd och ge anvisningar om eftervården.
| Inledande rehabilitering på intensivvårdsavdelningen | Målet är att påbörja rehabiliteringen så snart som möjligt, så snart den postoperativa situationen tillåter. Rehabiliteringen omfattar bland annat olika andningsövningar och rörelseövningar under ledning av en fysioterapeut, antingen i eller bredvid sjukhussängen. Ibland kan vissa rörelser behöva aktas eller undvikas på grund av dräner, dvs. slangar som sätts in under operationen, eller för att förhindra att operationssåren töjs ut. |
| Postoperativ smärtbehandling | Patienter har ofta smärta efter större operationer. Adekvat postoperativ smärtbehandling är därför viktig för att säkerställa en korrekt rehabilitering och för att undvika onödiga komplikationer. Anestesiläkarna som arbetar i operationssalen planerar den postoperativa smärtbehandlingen, som förutom smärtstillande läkemedel också kan omfatta olika bedövningstekniker. På intensivvårdsavdelningen fortsätter man med den smärtbehandling som påbörjades i operationssalen och smärtbehandlingsplanen ändras vid behov. Smärtan bör vara under kontroll innan patienten flyttas till vårdavdelningen. |
| Näring efter en operation | En god näringsstatus främjar återhämtningen efter en större operation, och därför bör näringstillförsel påbörjas så snart helhetssituationen tillåter och när ett eventuellt illamående har lättat. Om patienten kan äta mat via munnen får hen vanlig sjukhusmat från köket och möjligtvis också olika näringsdrycker. Om patienten till exempel på grund av sväljsvårigheter inte kan äta mat via munnen, kan näringen ges via olika matslangar, såsom en näsmagslang. Särskilt efter operationer i matsmältningsorganen är det ibland nödvändigt att vänta på att operationsområdet läker innan näringen kan ledas till mag-tarmkanalen. I sådana fall kan näringen ges med en för situationen avsedd lösning i form av intravenöst dropp. Intensivvårdsläkaren planerar patientens näring tillsammans med en näringsterapeut, och en sjukskötare övervakar att näringsmålen uppfylls. |