Intensivvårdsavdelningen kan vårda patienter inom neurologi och neurokirurgi som behöver övervakning av medvetandegraden eller intensivvård för att livsprocesserna ska upprätthållas. Exempelvis kan följande sjukdomar i det centrala nervsystemet kräva intensivvård:
- hjärnskador
- cirkulationsstörningar i hjärnan
- hjärntumörsoperationer
- olika typer av blödningar i hjärnområdet.
Patienter med stort behov av neurointensivvård vårdas på universitetssjukhus. I Finland tillhandahålls neurointensivvård vid välfärdsområdenas universitetssjukhus exempelvis vid enheter som är inriktade på neurointensivvård eller på universitetssjukhusens allmänna intensivvårdsavdelningar.
På intensivvårdsavdelningen övervakas patientens medvetandegrad noggrant dygnet runt och den kan bedömas till exempel med skalan Glasgow Coma Scale (GCS). Beroende på hur allvarligt patientens tillstånd är bedöms behovet av sedering (nedsövning) kontinuerligt, blodcirkulationen optimeras och tillräcklig andning säkerställs.
Patienten kan kopplas till en respirator och sövas djupt för att förhindra att det intrakraniella trycket stiger till en skadligt hög nivå. Då kan kan patienten kopplas till olika instrument som mäter det intrakaraniella trycket, och patientens kliniska tillstånd övervakas kontinuerligt.
Återhämtning och rollen som anhörig
Hjärnsjukdomar kan vara livsomvälvande, och rehabiliteringen kan bli mycket lång. Det centrala nervsystemet är ett känsligt system med begränsad regenerativ förmåga hos vuxna, så sjukdomar och skador på hjärnan kan ha en bestående inverkan på patientens liv.
Tidig rehabilitering påbörjas under intensivvårdstiden och fortsätter enligt patientens behov under hela sjukhusvistelsen och efter utskrivningen i enlighet med behoven. Rehabiliteringen planeras enskilt för varje patient och ofta får patienten en rehabiliteringsplan.
Det är bra att vara förberedd på att hjärnskador och sjukdomar i hjärnområdet inte bara påverkar den fysiska funktionsförmågan, utan rehabiliteringen bör också beakta förändringar i den mentala och kognitiva funktionen, såsom
- förändringar i inlärningsförmågan
- icke-typiska känslomässiga reaktioner (irritation, ilska, depression)
- exceptionellt svår trötthet i samband med vardagliga aktiviteter
- förändringar i förmågan att klara av normala dagliga aktiviteter.
För en anhörig kan en plötslig allvarlig sjukdom hos en närstående orsaka en krisreaktion. Alla har sitt eget individuella sätt att reagera på förändrade situationer. Det är viktigt att den anhöriga inte lämnas ensam. Mer information om rollen som anhörig och om att orka finns på Hälsobyns Hjärnhus.