Akut njurskada är mycket vanlig hos patienter på intensivvårdsavdelningen och personerna har vanligtvis flera samtidiga riskfaktorer som exponerar för akut njurskada. Sådana är bland annat allvarliga infektioner, tillstånd som försämrar blodcirkulationen i njurarna, såsom lågt blodtryck, kraftiga blödningar eller hjärtsvikt.
Läkemedel som kan försämra njurfunktionen är till exempel
- antiinflammatoriska läkemedel
- vissa antibiotika
- vissa blodtryckssänkande läkemedel
- jodhaltigt kontrastmedel som används vid datortomografi.
Bland annat kronisk njursvikt, diabetes och åderförkalkning predisponerar för utveckling av akut njurskada. Äldre människor har mindre fungerande njurvävnad, vilket är förknippat med normalt åldrande och är mer känsliga för dysfunktion än yngre människor.
En akut njurskada visar sig i form av minskad urinutsöndring och förhöjda kreatinin- och ureahalter i blodet. En akut njurskada konstateras därför genom att mäta kreatininhalten i blodet och dess förändring, samt genom att övervaka urinutsöndringen. Stigande kaliumhalt i blodet och ökad syrahalt är farliga tecken på akut njurskada. En akut njurskada är ett allvarligt tillstånd och visar på en högrisksjukdom.
Behandling av njurskada
För närvarande finns ingen botande läkemedelsbehandling för akut njurskada. Behandlingen är inriktad på att upprätthålla vätskebalansen, normalisera blodtrycket och avbryta användningen av läkemedel som är skadliga för njurarna. I svåra fall används dialys. På intensivvårdsavdelningen kan dialys ges antingen kontinuerligt eller som en periodvis behandling via en kateter som förs in i en stor ven. I detta fall leds en del av blodcirkulationen till en dialysmaskin som tillfälligt utför njurarnas uppgift, dvs. renar blodet från slaggämnen, syra och kalium.
En lindrig akut njurskada läker dock vanligtvis av sig själv med tiden. Uppföljning efter en akut njurskada är viktig, eftersom patienterna i fortsättningen löper större risk än normalt att drabbas av en ny akut njurskada eller permanent njursvikt. En betydande andel av de patienter som har behövt dialys för en akut njurskada utvecklar senare en kronisk njursjukdom som kräver dialysbehandling.