En tillräcklig sömn är individuell, men en vuxen behöver i genomsnitt 7–8 timmar sömn per natt. Tidvis kan vi alla drabbas av sömnlöshet. Ibland kan sömnlösheten bli långvarig ökar då bevisligen risken för många sjukdomar och olyckor. Sömnlöshet försämrar funktionsförmågan och livskvaliteten.
Sömnlöshet innebär upprepade svårigheter att somna, svårigheter att sova, alltför kort nattsömn eller dålig sömnkvalitet även när man har möjlighet att sova. Som sjukdom kan sömnlöshet klassificeras efter dess varaktighet som
- tillfällig (mindre än en månad)
- kortvarig (1–3 månader)
- långvarig (mer än 3 månader) sömnlöshet.
Sömnlöshet uppstår genom en samverkan av många olika faktorer. Det börjar oftast med en förändring i livssituationen, som det är naturligt att reagera på genom sömnlöshet. Många sjukdomar och deras symtom samt medicinering kan också leda till sömnlöshet.
Tillfällig sömnlöshet bör i första hand behandlas med icke-farmakologiska metoder. När sömnlösheten är en naturlig reaktion på en plötslig livsförändring är det viktigt med stöd, tröst och rådgivning. Om sömnlösheten fortsätter bör man fästa uppmärksamhet vid regelbundenheten i sömnrytmen, livsstilsförändringar och att skapa yttre omständigheter som gör det lättare att sova, så kallad sömnvård. Om detta inte hjälper, kan det vara nödvändigt med kortvarigt bruk av sömnmedel.