Även ett tillfälligt hjärtstillestånd har en negativ inverkan på kroppens funktion. Efter noggrannt övervägande görs ibland begränsningar gällande vården av patienten, ett så kallat DNR-beslut (do not resuscitate) eller DNAR-beslut (do not attempt resuscitation), dvs. beslut om att inte återuppliva. Beslutet fattas om patientens sjukdom trots behandling fortgår så långt att återhämtning inte kan uppnås med bröstkompressioner och avancerad hjärt-lungräddning, som syftar till att igångsätta hjärtat efter ett eventuellt hjärtstillestånd. I en sådan situation beslutar man om att tillåta en naturlig död. DNR-beslutet omfattar endast hjärtstillestånd och dess behandling och tar inte ställning till andra behandlingsformer.
Om möjligt diskuteras beslutet och principerna alltid med patienten. Om patienten på grund av sjukdomen inte kan föra ett samtal ska detta diskuteras med patientens närmaste anhöriga och med patienten när det senare är möjligt.
Beslutet kan vara permanent eller tillfälligt och kan återkallas om omständigheterna förändras och patientens chanser att överleva bedöms vara bättre än vid tidpunkten för beslutet. Om du i dina journaler upptäcker en DNR-anteckning som du inte är medveten om bör du diskutera det med din behandlande läkare. Din läkare kommer att förklara skälen till beslutet för dig och tillsammans med dig bedöma om skälen fortfarande föreligger.