Sjukledigheten är avsedd för återhämtning. Ingen ansträngande fysisk aktivitet rekommenderas under sjukledigheten.
Längden på sjukledigheten bestäms individuellt enligt ingrepp, patientens person och arbete. Preliminära uppskattningar av längden på sjukledigheten är genomsnittliga och riktgivande.
Mångsidig näring och tillräcklig vila bidrar till snabbare sårläkning.
En mångsidig kost innehåller protein (kött, fisk eller kyckling), kolhydrater (bröd, frukt och grönsaker) samt fetter. Undernäring ökar känsligheten för infektioner, försämrar sårläkningen och minskar muskelstyrkan.
Med rätt och näringsrik kost kan du också förhindra förstoppning. Fiberrik kost ökar tarminnehållet, binder upp vatten i tarmen och gör avföringen mjukare. Fibrer får du från grönsaker, spannmål, grönsaker, frukt och bär.
Läs mer:
Förstoppning (Terveyskirjasto)
Vila bidrar till bättre sårläkning. Lätt motion kan och bör utövas. Vanligtvis kan man redan dagen efter operationen börja röra på sig i lugnt tempo, om smärtan tillåter det. Följ sjukhusets instruktioner.
Försök undvika att såret utsätts för påfrestning tills det har läkt. Ofta rekommenderar man att undvika plötsliga rörelser, uttänjning av huden runt såret samt att lyfta tunga föremål. Begränsningarna bestäms utifrån sårets storlek och plats.
Postoperativ smärta (smärta efter operationen) beror på vävnadsskadan och den resulterande inflammatoriska reaktionen och svullnaden. Det är dock oftast fråga om kortvarig smärta som blir lindrigare när såret helnar.
Smärtlindring syftar till att minska den stress som orsakas av vävnadsskadan i kroppen, främja patientens återhämtning och förhindra långvarig smärta. Välplanerad smärtlindring främjar rehabilitering. Följ den planerade smärtlindringen.
Förutom medicinsk smärtlindring kan du själv lindra smärtan hemma, med till exempel kalla förpackningar och så kallad positionsbehandling (t.ex. sido- eller magläge). Det att du höjer armen eller benet ovanför hjärtat (även en liten höjning ...räcker) och samtidigt kyler ner området minskar svullnaden och smärtan. Sår på magen bör stödas genom att försiktigt trycka på det med en kudde eller händerna när man hostar. Kuddar kan också vara bra för att stöda ryggen, vrister och armar.
Läs mer:
Postoperativ smärtlindring (Smärtkontrollhuset)
Smärtstillande läkemedel kan ge biverkningar, t.ex. förstoppning.
Läs mer:
Förstoppning (Terveyskirjasto) (på finska)
Syftet med sårbehandlingen är att trygga sårets naturliga läkningsprocess. Renhet är viktigt för sårläkning. Duscha såret, det är A och O för att såret ska hållas rent från bakterier.
Duschning av sår
Du kan gå i duschen 24 timmar efter att såret har sytts fast om inte annat meddelas (t.ex. vid hudtransplantationer). Ta bort eventuella förband och duscha såret med varmt vatten. Tvål eller desinfektionsmedel ska inte användas på det kirurgiska såret. Torka såret med en ren handduk, tryck men gnid inte. Det är bra att duscha såret varje dag.
Såret behöver inte skyddas efter det första dygnet, om detta inte specifikt nämns i anvisningarna eller om såret inte blöder. Den röda färgen runt sårkanterna och den ljusa eller gulaktiga vävnadsvätskan som sipprar ut under de första dagarna hör till normal läkning.
Du kan gå i bastu, bada eller simma när stygnen tagits bort och/eller såret har vuxit fast.
Borttagning av stygn
Såret kan sys fast med smältande eller icke-smältande stygn (suturer) eller stängas med häftklamrar av metall (agraffer), och ibland limmas ihop med vävnadslim. Stygnen tas vanligtvis bort 7 - 14 dagar efter operationen.
Tidpunkten för borttagning av stygn och agraffer anges i hemvårdsanvisningarna. Du bör boka tid för det på din hälsocentral eller på företagshälsovården. Stygnen eller agrafferna kan också ibland tas bort i samband med en efterkontroll på sjukhuset.
I samband med borttagning av stygn eller agraffer kontrollerar sjuksköterskan eller läkaren att såret läkts på önskat sätt. Om såret avsöndrar sekret eller blöder länge efteråt, kan det vara ett tecken på inflammation och kanske en djupare infektion.
Från sjukhuset har du fått ett formulär för uppföljning av infektion. Ta det med när suturerna ska tas bort. På det sättet får operationsenheten information om en eventuell inflammation. Förekomsten av inflammation följs upp och förändringar görs vid behov för att förebygga och minska infektioner.
Ta hand om operationsärret
En för kraftig tillväxt i ärret kallas hypertrofi. Detta kan man inte förutse före operationen. Om det i släkten finns en tendens för ärrbildning, bör detta nämnas i förväg till personalen.
Det är bra att ta hand om operationsärret enligt sjukhusets instruktioner och så snabbt som möjligt. Att smörja ärret med salva hjälper huden att läka och stärka sig snabbare, det håller huden mjuk och smidig, och förhindrar att huden känns torr och stram. Det minskar också förekomsten av små sår. Smörjning kan också hjälpa mot irriterande klåda.
Salvan skall lätt masseras eller gnidas in i huden så att salvan absoberas ordentligt. Lätt massage vid smörjningen förebygger eventuell ärrbildning och minskar de sammanväxningar som redan bildats.
Förutom smörjning kan ärret behandlas med olika typer av tejper, geléer eller silikonplattor lämpade för behandling av ärr.
Ärret blir inte osynligt med denna behandling, men den bidrar till att ärret blir mindre, läks snabbare samt blir mjukare och smidigare. Behandlingen minskar också eventuell svullnad, smärta, klåda och irritation.
Du får noggrannare anvisningar från din egen avdelning samt av en ergoterapeut som specialiserat sig på behandling av ärr. Ergoterapeuten följer vid behov upp hur ärrets utvecklas.
På operationsdagen är det viktigt att vila så mycket som möjligt. Efter operationen kan du börja med lätt motion enligt instruktionerna.
Fysisk aktivitet förbättrar blodcirkulationen, främjar återhämtningen och förhindrar uppkomsten av blodproppar i venerna (ventrombos).
Det är oftast benens vener som drabbas av ventrombos. Du kan känna svullnad, smärta och de ytliga venerna i benet utvidgas. Om du får sådana symptom bör du uppsöka vård omedelbart.
Det är viktigt att följa läkarens och/eller fysioterapeutens instruktioner och bergänsningar. Direktiven hjälper dig att återhämta dig tryggt och bra.
Behovet av hjälpmedel bestäms beroende på operation och utifrån den individuella funktionsförmågan. Du kommer att få anvisningar om anskaffning av hjälpredskap redan innan operationen. Bland hjälpmedlen finns t.ex. kryckor.
I operationskallelsen har det nämnts separat ifall hjälpmedlet bör tas med till sjukhuset i samband med operationen.
Behovet av en efterkontroll bedöms från fall till fall och enligt operation. I vissa fall ersätts efterkontrollen med en telefontid till läkaren.
Läkaren kontrollerar eventuella vävnads- och/eller andra prov som tagits i samband med operationen och informerar om dem på det sätt som man kommit överens om. Provsvaren är i regel klara inom 1-4 veckor från operationen.
Svaret kan meddelas enligt behov per brev/telefon eller i samband med efterkontrollen, beroende på vad man kommit överens om med läkaren.
Vid problem kan patienten alltid kontakta vårdenheten