Barn

Inom barnkirurgin finns det en mångfald av olika åtgärder. Det finns mer än 500 olika operationer och åtgärder och patienternas ålder varierar från nyfödda till 16-åringar.

​​​

De vanligaste operationerna

De vanligaste operationerna när det gäller barn är operation av frakturer och bråck, ope​ration av halsman​dlar och polyper, insättning av örontuber samt blindtarmsoperation.

Ingående ögonundersökningar och behandlingar av barn görs under narkos. Dessutom sövs barn vid behov i samband med bildgivande undersökningar och radiologiska åtgärder.

Förberedelser

Om ett barn måste tas in på sjukhus, ska det informeras i tid, barn i skolåldern helst redan när det fattas beslut om åtgärden och barn i lekåldern några dagar innan den planerade sjukhusvistelsen inleds. Barn ska informeras ärligt om kommande vård och behandling, om vad som ska göras och varför.

Det är inte nödvändigt att fokusera på detaljer, och det kan vara bättre att prata om att vårda och behandla, vilket låter mindre skrämmande än att operera, sticka eller ta bort. Med hjälp av böcker eller videofilmer kan man tillsammans med barnet informera sig om vad som händer på sjukhus.

Läs mer:

Hur förbereda barn och unga för sjukhusvård (Barnens hus) (på finska)

Se en videofilm om ett barns operationsdag vid en operationsenhet (på finska):

 
 

Vaccinationer

Informera vårdpersonalen vid sjukhuset, om barnet inte har fått de vaccinationer som ingår i vaccinationsprogrammet. I samband med vissa operationer får patienten inte vaccineras två veckor före eller efter ingreppet. Kontrollera med sjukhuset om det är tillåtet att ge vaccinationer.

Patienten insjuknar före operationen

En lindrig snuva, hosta eller öroninflammation som är under behandling är vanligen inte något hinder för narkos. Vid febersjukdomar ska barnet ha varit feberfri i minst tre dagar och ännu längre vid luftvägsinfektioner med feber. Ta snarast möjligen kontakt med sjukhuset, om barnet lider av någon barnsjukdom eller magsjukdom.

Anamnesformulär

Den behandlande avdelningen behöver få tillräckliga uppgifter om patienten för att vården och behandlingen ska vara trygg och säker. Fyll noggrant i anamnesformuläret. För planeringen av narkos och bedövning behöver narkosläkaren uppgifter om vikt, allmänkondition, grundsjukdomar, tidigare narkoser, läkemedelsbehandling och allergier. Läkemedlen doseras före, efter och under operationen enligt barnets vikt. När det gäller små barn förändras vikten snabbt. Därför kontrolleras vikten på sjukhuset.

Dagkirurgi

Dagkirurgi är en noggrant planerad operationsverksamhet. Barnet kommer till sjukhuset på morgonen eller förmiddagen och skrivs ut samma dag efter att ha följts upp och föräldrarna fått anvisningar om vården hemma.

Dagkirurgi lämpar sig väl för barn, eftersom den innebär så få ändringar som möjligt i det normala livet. Kortvariga operationer som inte är förenade med betydande smärta eller risk för blödningar kan utföras dagkirurgiskt.

Barn under tre månader stannar som regel kvar på sjukhuset efter en narkos, i grunden friska och barn över sex månader kan vanligen skrivas ut samma dag. När det gäller barn i åldern 3–6 månader avgörs frågan från fall till fall.

Se en videofilm om ett barns dagkirurgiska operationsdag vid en behandlingsenhet (på finska):

 
 

Fasta före operationen

Syftet med att fasta, dvs. att inte inta näring, mat eller dryck är att förhindra att maginnehållet i samband med narkosen stiger upp till svalget och kommer in i luftvägarna. Om patienten inte har följt uppmaningen att fasta, kan operationen ställas in.

Allmänna anvisningar

Barn över sex månader får inte äta fast föda och dricka komjölk, pulvermjölk eller mjölkersättning sex timmar för narkosen. Barn under sex månader får inte dricka bröstmjölk eller mjölkersättning fyra timmar före narkosen. Under två timmar före narkosen får barnet heller inte dricka vatten.

Be ditt sjukhus ge dig noggranna anvisningar!

Premedicinering

Syftet med premedicinering är att lugna ner barnet och minska barnets rädsla. Premedicinen gör ofta också barnet trött. Premedicin ges vanligen via munnen i vätskeform. Behovet av premedicin bedöms individuellt.

En bedövningssalva används före insättningen av en kanyl i handen (vanligen i handryggen). Salvan bedövar hudytan så att det inte gör ont när kanylen sätts på plats. Kanylen är nödvändig för tillförsel av läkemedel och vätska under operationen.

I operationssalen

Får föräldrarna följa med till operationssalen?

Vanligen får den ena föräldern följa barnet till operationssalen. Föräldern är dock inte tvungen att följa med. I personalen på platsen ingår 2–3 sjukskötare, narkosläkaren och operationsläkaren.

Hur övervakas barnet under operationen?

Personalen kontrollerar hela tiden hur barnet mår, mängden övervakningsanordningar beror på ingreppet. Många övervakningsanordningar är självhäftande som placeras på huden och gör inte ont.

Hur förlöper sövningen av barn?

Narkosen kan inledas antingen med sömnmedel som ges via en kanyl i ett blodkärl eller genom att barnet får andas in sömngas via en mask. Hur man väljer att inleda narkosen beror på barnets ålder, sjukdomar och tidigare erfarenheter.

Barnet kan ofta sitta i förälderns famn när nedsövningen börjar. Personalen instruerar föräldern hur hen då ska hålla barnet. Vid sövning via mask kan barnet bli något oroligt precis innan det somnar. När barnet har somnat lämnar föräldern operationssalen. Kontrollera med din enhet, om det är möjligt för en förälder att vara med i salen.

Vad händer under narkosen?

Vid generell anestesi sover barnet djupt och känner ingen smärta. Vid kortvariga operationer får barnet hjälp av narkosläkaren att andas via mask. Ofta är barnet intuberat (tub i luftstrupen) under operationen. Efter operationen ges sömnmedel inte mer o​ch barnet vaknar snabbt.

Är det möjligt att bedöva barn?

Bedövning används på barn alltid när det är möjligt.

Läs mer:

Vilka bedövningar lämpar sig för barn (Smärtkontrollhuset).

Uppvakningsrum

Hur känns det att vakna upp?

Uppvakningen är individuell. En del barn är genast pigga medan andra vaknar så småningom. Vissa barn kan bli oroliga när de vaknar.

Efter narkosen kan halsen kännas sträv, barnet kan börja skaka eller må illa. Sjukskötarna kontrollerar hur barnet mår och ger vid behov smärtstillande medicin eller medicin mot illamående. Om barnet vill sitta i famnen, går det också bra.

Får föräldern genast träffa barnet?

Föräldern får komma till barnet i uppvakningsrummet, om arbetet i uppvakningsrummet tillåter det.

På avdelningen

När får barnet äta?

Barnet får vanligen dricka några timmar efter operationen. Om barnet inte blir illamående av att dricka, får barnet också mat.

Varje avdelning har sina direktiv om när det är tillåtet att äta efter en operation beroende på operationen och anestesin.

Får barn smärtstillande medel?

Smärtlindringsmetoden väljs enligt operation. Det finns såväl läkemedelsbaserade som läkemedelsfria smärtlindringsmetoder.

Läs mer:

Operationssmärta hos barn (Smärtkontrollhuset).

Får en vuxen övernatta på avdelningen?

Som regel får den ena föräldern övernatta i patientrummet beroende på situationen på avdelningen. Övervaknings- och intensivvårdsavdelningarna har sin egen praxis. Hör dig för vilka rutiner som gäller på den avdelning som tar hand om ditt barn.

Utskrivning

Barnet får åka hem när det har återhämtat sig tillräckligt från operationen. Utskrivningen beror på operationen. Operationsläkaren ger utskrivningstillstånd.

I samband med utskrivningen ges anvisningar om eftervården. I dem anges till exempel när barnet får återvända till skolan eller daghemmet, om barnet har rörelsebegränsningar och när det är dags att åter ta kontakt. Hemfärden kan ske med en Fpa-taxi eller med egen bil.

Läs mer:

Så här beställer du taxi (Fpa)

Sjukhusskola och lekverksamhet

Barn och unga har lagstadgad rätt att få skolundervisning också när de är på sjukhus. Den kommun där sjukhuset finns, har skyldighet att ordna undervisning för de barn som vårdas på sjukhuset, om sjukhusvistelsen drar ut på tiden.

I undervisningen beaktas barnets mående och helhetssituation samt avdelningarnas dagsrytm. Personalen på avdelningen informerar om när barnet kan börja få undervisning.

På större sjukhus finns också en enhet för lek- och ungdomsverksamhet, där barnskötare, barnträdgårdslärare och pysselledare arbetar.

Stödtjänster

Socialarbetare som stöd för familjen

En socialarbetare kan vid behov stöda familjen och ge individuell handledning och rådgivning. Ambitionen är också att ge psykosocialt stöd. Det innebär mentalt och socialt stöd i olika faser av vården.

Socialarbetaren kan hjälpa till exempelvis i frågor som gäller social trygghet och social service, enligt barnets hälsotillstånd och familjens livssituation. På sjukhuset har familjerna också tillgång till samtalsstöd av ett psykiatriskt team. Tveka inte att be om hjälp!

Du får kontakt med en socialarbetare via enheten där ditt barn vårdas.

Föräldrarnas inkomstbortfall

Tillfällig vårdledighet

Om ett barn under tio år plötsligt insjuknar, kan den ena föräldern ta ut tillfällig vårdledighet och stanna hemma för att vårda barnet i högst fyra arbetsdagar. Tillfällig vårdledighet grundar sig på arbetsavtalslagen.

Specialvårdspenning

Specialvårdspenningen är avsedd att ersätta ett inkomstbortfall till följd av att en försäkrad deltar i vården av sitt under 16 år gamla barn på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning och den försäkrade därför är förhindrad att arbeta, vilket orsakar ett inkomstbortfall.

Rätten till specialvårdspenning

Föräldrar till ett barn under sju år i sjukhus- eller poliklinikvård har rätt till specialvårdspenning, om läkaren anser det nödvändigt att föräldern deltar i vården. Föräldrar till ett 7-15-årigt barn i sjukhusvård och en förälder till ett barn under 16 år i hemvård har rätt till ersättning,​ om barnet har en svår sjukdom och vården av barnet är krävande på grund av sjukdomen. Behandlande läkare ger utlåtande om sjukdomens svårighetsgrad.

Med dagkirurgiska ingrepp behandlar man besvär och sjukdomar som vanligtvis inte är svåra och därför i princip inte berättigar till specialvårdspenning. Ett ingrepp kan leda till ett svårt sjukdomstillstånd som ger rätt till specialvårdspenning, även om den sjukdom som behandlas i sig inte är svår.

Ansökan om specialvårdspenning görs hos Fpa. Som bilaga behövs ett D-intyg av den läkare som behandlar barnet. Den retroaktiva ansökningstiden är fyra månader.

Läs mer:

Specialvårdspenning (Fpa)

Rese- och övernattningskostnader till följd av barnets sjukhusvård

Rese​ersättning

Kela korvaa sairauden ja kuntoutuksen vuoksi tehtyjen matkojen kuluja yhdensuuntaisen ja/tai vuotuisen omavastuun ylittyessä. Potilaan matkat korvataan yleensä sen mukaan, mitä matka olisi tullut maksamaan halvinta matkustustapaa käyttäen.

Årligt takbelopp

Alla resor som gäller hälso- och sjukvård bygger på det årliga takbeloppet. För barn kan man söka reseersättning också för föräldrarnas resor när dessa deltar i sjukhusvården av barnet.

Specialfordon

Behovet av specialfordon ska motiveras skilt. Om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården har fastställt att barnet har rätt till taxiresa som ersätts av Fpa, ska barnet ha ett intyg från polikliniken om rätten till taxi. Rätten till taxi kan också grunda sig på trafikförhållandena. En Fpa-taxi beställs via ett regionalt beställningsnummer. Läs mer om beställning av taxi:

Taxiresor (Fpa)

Övernattningspenning

Man kan ansöka om övernattningspenning från Fpa, om man varit tvungen att övernatta till exempel för att hinna i tid till behandling eller rehabilitering av ett barn eller för att undvika upprepade dagliga resor. Vid ansökan om ersättning för övernattningskostnader ska man visa upp kvitto över betalda kostnader.

Ansökan om rese- och övernattningskostnader görs hos Fpa (sex månader retroaktiv ansökningstid).

Reseintyg

Ett reseintyg krävs av polikliniken då patienten får rätt till en Fpa taxiresa av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

Läs mer:

Reseersättningar (Fpa)

Patientavgifter för barn

Vårddygnsavgift

För barn under 18 år tas det ut en vårddygnsavgift för sju vårddygn per kalenderår. Efter det är vården vid​ alla offentliga sjukhus avgiftsfri för barn. Trots att sju vårddygn har uppnåtts måste man dock betala en poliklinikavgift eller en dagkirurgisk avgift vid besök av dessa.

Årligt takbelopp

Inom den offentliga hälso- och sjukvården tillämpas ett årligt avgiftstak. De ​avgi​fter som tas ut för barn under 18 år räknas med i någondera förälderns årliga​ takbelopp.

Sjukhusets patientfakturering besvarar frågor om fakturering.

Hemservice för barnfamiljer

Hemkommunen ska erbjuda familjer som är i behov av hjälp så kallat tidigt stöd som inbegriper exempelvis hemservice för barnfam​iljer o​ch familjearbete. Intensivvård av barn eller en långvarig sjukdom är orsaker som bör beaktas när servicebehovet bedöms. Socialarbetaren kan ge mer information om dessa frågor.


Föregående sidaNästa sida