I rehabiliteringsbedömningen fastställs utmaningarna med barnets utveckling och funktionsförmågan i vardagen uppskattas. Rehabilitering innebär att man lindrar de besvär som orsakas av dessa avvikelser i utvecklingen, samt att man stöder barnets utveckling, fostran och familj.
Rehabiliteringsbedömningen kan göras antingen på sjukhuset eller på hälsocentralen. Arbetsgruppen för rehabilitering består av läkare, vid behov specialarbetare (psykolog, tal-, ergo- och fysioterapeut), rehabiliteringshandledare/socialarbetare och skötare. Rehabiliteringsplanen utarbetas för barnet tillsammans med föräldrarna och arbetsgruppen för rehabilitering.
En bra rehabilitering måste vara balanserad, rättvis och ta i beaktande lokala resurser. Rehabiliteringen grundar sig på tillgängliga vetenskapliga bevis och nationella goda praxis inom rehabilitering. För rehabiliteringen måste man sätta upp realistiska, konkreta samt mätbara kort- och långsiktiga mål. För barn vars vardagliga funktionsförmåga begränsas av problem med motorik eller tal, kan man enligt behov ordna individuell tal-, fysio- eller ergoterapi. Det är också viktigt att vägleda barnets närmaste omgivning (familj, daghem, skola) i hur de ska verka med barnet, och hur de kan stöda barnets motorik.
Medicinsk rehabilitering för små barn utförs ofta som individuell rehabilitering: som fysioterapi, talterapi, ergoterapi. Terapierna kan utföras av kommunal eller privat fysio-, tal- eller ergoterapeut.
Fpa ordnar krävande medicinsk rehabilitering för barn som på grund av sin sjukdom eller handikapp är begränsade i sina prestationer eller sitt deltagande, vilket orsakar betydande svårigheter att delta och prestera hemma, i daghemmet eller skolan.
| Fysioterapi | Fysioterapi är medicinsk rehabilitering med syfte att stöda barnet i att röra på sig och fungera i vardagen. Målen för fysioterapin sätts upp tillsammans med barnet, dess närstående och terapeuten. Fysioterapeutens uppgift är att hitta nya tillvägagångssätt som stöder barnet. För barnets rehabilitering är det väsentligt att alla barnets närstående - familj och daghem eller skola - förbinder sig till målen, eftersom den egentliga träningen och antagandet av färdigheterna sker genom att fungera i vardagen. |
| Talterapi | Talterapi är medicinsk rehabilitering, med syfte att förebygga, underlätta och ta bort störningar i kommunikationen samt relaterade problem med kontakt, växelverkan, utveckling och lärande. Störningar kan förekomma inom språk, tal, ljud, ätande, sväljande, hörsel, läsande eller skrivande. Talterapeuten är även expert i kommunikationsmetoder som stöder eller ersätter tal, samt i hjälpmedel för kommunikation. Syftet med talterapin är barnets bästa möjliga funktions- och kommunikationsförmåga i det dagliga livet. Med hjälp av talterapi kan man påverka barnet själv samt hens miljö, till exempel genom att vägleda föräldrarna i att stöda sitt barns språkutveckling i vardagliga situationer, observera barnets initiativ till kontakt, genom att tillsammans med barnet använda hjälpande gester eller bildkommunikation. Vid sidan av barnets terapibesök är samarbetet med föräldrarna och terapins ändamålsenliga tidsindelning viktigt. Dessutom vägleder talterapeuten föräldrarna i att aktivera barnets språkutveckling i vardagliga situationer. Syftet med talterapin är barnets aktiva deltagande och fungerande i vardagen. |
| Ergoterapi | Ergoterapi är medicinsk rehabilitering med syftet att stöda barnets motoriska färdigheter och uppfattningsförmågans utveckling, deltagande i lekar, skolgång, hobbyer och i att ta hand om sig själv. Ergoterapi är till nytta för de barn som på grund av sin sjukdom, handikapp eller avvikelser i utvecklingen har svårigheter att klara av vardagliga aktiviteter. Ergoterapi genomförs i målorienterade lek- eller handlingssituationer, som planeras tillsammans med barnet utifrån hens intressen. Som metoder används till exempel lekar, spel, byggande och skapande aktiviteter. I terapin är aktiviteterna tillräckligt utmanande, roliga och ger upplevelser av att lyckas. På det sättet förstärks barnets uppfattning om sig själv och hen har lättare att klara sig i vardagen. Ergoterapi är ofta individuell, men det kan också göras i par- eller gruppformat. Ergoterapeuten vägleder även föräldrarna och personalen i daghemmet eller skolan. Metoder för att stöda barnets utveckling och inlärning i vardagliga situationer planeras tillsammans. Vägledande arbete tillsammans med det lokala nätverket genomförs med mottagningsbesök, hem-, skol- eller daghemsbesök. |
| Anpassningsträning | Anpassningsträning är en verksamhet som hjälper barnet och familjen att acceptera handikappet och att anpassa sig till de besvär det orsakar. Anpassningsträning har en egen viktig plats inom rehabilitering. I takt med att sjukhusperiodernas natur förändras, kan den information som familjerna får vara splittrad. Kamratstöd, som är en naturlig del på sjukhuset, kan bli allt mindre. Att kunna möta och ha bra växelverkan är viktiga egenskaper för de personer som inom olika områden arbetar med familjen. Anpassningsträning borde göras i ett tätare samarbete med det vårdteam som ansvarar för rehabiliteringen. Anpassningsträning ordnas bl.a. av Fpa och patientföreningar. |