Magsjuka orsakad av virus sprids lätt via beröring. Därför är det extra viktigt att hålla god handhygien.
Om barnets kräkningar fortsätter länge, ska orsaken alltid utredas.
Kräkningarna kan ibland bero på någon annan infektionssjukdom, till exempel lunginflammation eller urinvägsinfektion.
Urinvägsinfektion
Urinvägsinfektion beror på att bakterier har kommit in i urinröret och vidare till urinvägarna. Urinvägsinfektion hos barn kräver antibiotikabehandling.
Symtom på urinvägsinfektion:
- Hos under 2-åringar feber utan andningsbesvär, kräkningar
- Hos över 2-åringar sveda vid urinering, tätare urineringsbehov, feber, kräkningar, magont, ont i ryggen och sidan.
- Diagnosen av urinvägsinfektion kräver alltid läkarbesök och urinprov. Infektionen behandlas alltid med antibiotika och spädbarn vårdas till en början på sjukhus.
Lunginflammation
Lunginflammation – pneumoni – är en relativt vanlig sjukdom hos barn. Den förekommer speciellt på vintern. Lunginflammation kan orsakas av virus eller bakterie. De sprids genom luften från hostningar och snytningar och via saliv. Lunginflammation är ofta en följdsjukdom av förkylning. Lunginflammation förorsakad av virus kan gå om av sig själv, men om den orsakas av bakterie måste barnet få läkarvård.
Symtom på lunginflammation är feber, hosta, andnöd, snabb andning, magont, illamående och kräkningar, trötthet och försämrat allmäntillstånd, smärta i sidan.
| Vård av barn med kräksjuka hemma | När barnet kräks är det viktigt att se till att barnet får tillräckligt vätska för att ersätta förlorade vätskor, salter och kalorier. Ge barnet vätska, fastän hen mår illa. Det går bäst att ge vätskan i små portioner till exempel med fem minuters mellanrum med sked eller spruta. Lämpliga vätskor är svag saft eller saftsoppa, det räcker inte med bara vatten. Också t.ex. isglass är ett bra alternativ.
Mängden vätska beror på barnets ålder och vikt. Barns och ungas vätskebehov |
Vikt |
Minimimängd/dygn | | 0−10 kg | 100 ml/kg/dygn | | 10−20 kg | 1000−1500 ml/dygn | | 20−40 kg | 1500−2000 ml/dygn | | > 40 kg | 2000−2500 ml/dygn |
Mjölk är inte den bästa vätskan vid kräksjuka, men om du ammar din baby ska du inte sluta med det. Ge mjölk oftare och i mindre portioner. Om barnet fortsätter kräkas mycket, kan du köpa vätskeersättning avsedd för magsjuka receptfritt på apoteket. |
| När kontakta hälsovården? | Kontakta hälsovården omedelbart om: - Barnet verkar sjukt, är mycket trött och svårt att väcka.
- Babyn inte har urinerat på över 4–6 timmar eller större barn på 6–8 timmar.
- Barnet har andra symtom på uttorkning, som torra läppar/torr mun, babyns fontanell är insjunken.
- Barnet är under 3 månader.
- Barnet har svåra magsmärtor.
- Barnet utöver kräkningar också har huvudvärk.
- Om kräkningarna är blodblandade eller ser ut som kaffesump.
- Om barnet har en grundsjukdom, exempelvis diabetes.
Kontakta hälsovården följande dag eller senare om: - Barnet under det senaste dygnet har kastat upp fler än 10 gånger eller kräkningarna är blodblandande.
- Under 2-åring har kastat upp i över ett dygn.
- Över 2-åring har kastat upp i över två dygn.
- Barnet utöver kräkningar också har hög feber.
- Barnet fortfarande har ont i magen efter att ha kräkts.
|
| När kan barnet gå till dagis eller skolan igen? | Barnet kan gå till dagvården eller skolan igen när kräkningarna har upphört och barnet orkar var med i de dagliga aktiviteterna. |