Feberkramper

Vid kramper stelnar barnets kropp, blicken blir tom och ögonen kan vändas uppåt. Det går inte att få kontakt med barnet och hen förlorar medvetandet. Därefter börjar ryckiga kramper i armar och ben.

Feberkramperna går vanligen över av sig själv. Kramperna kan göra det svårt att andas och då blir huden blåaktig på grund av syrebrist. I de flesta fall får barnet ändå tillräckligt med syre. Under anfallet kan barnet kissa och/eller bajsa på sig. Ett typiskt krampanfall pågår i några minuter och därefter återfår barnet medvetandet men är ofta trött. Fastän feberkramperna ser allvarliga och skrämmande ut, är de sällan farliga. Feberkramper är inte tecken på epilepsi och de skadar inte barnets senare utveckling.

• Håll dig lugn och nära barnet.
• Under krampen är det viktigt att se till att barnet inte skadar sig och att barnet kan andas fritt.
• Om du har fått instruktioner för att använda krampmedicin på grund av barnets tidigare feberkramper, följ dem.
• Under feberkramper får du inte ge barnet medicin som ska sväljas.
• Ta av tjocka kläder för att svalka barnet och svalka också rummet.

• Om barnet får sina första feberkramper.
• Om feberkramperna håller i sig längre än några minuter.
• Om feberkramperna återkommer inom 24 timmar.
• Om bara ena sidan av kroppen krampar.
• Om barnet inte återhämtar sig väl efter anfallet.

Barnet kan gå till dagvården eller skolan igen när febern har gått ner och barnet orkar var med i de dagliga aktiviteterna.