Motion

​De flesta barn och unga som har ett medfött hjärtfel rör sig för lite enligt undersökningar. Fördelarna som uppnås genom motion hos personer med hjärtfel är dock stora. I samband med motion krävs ingen hög effekt eftersom redan motion med måttlig effekt höjer konditionen. Det är bra att diskutera om motionsvanor i samband med besöken på hjärtmottagningen. Om barnets eller ungdomens prestationsförmåga är begränsad kan man sammanställa ett individuellt motionsrecept utgående från belastningsprov.

Hjärtfel och motion

Huset för sällsynta sjukdomar har producerat en video om hjärtbarnets motion:

• Hur mycket är det lämpligt att motionera? (Sällsyntasjukdomar.fi)

Hos den största delen av barnen som har hjärtfel kan den avvikande uppbyggnaden korrigeras med lyckat resultat genom operation eller kateteringrepp. Hjärtfelets betydelse för blodcirkulationen kan också vara så obetydlig att det inte krävs någon åtgärd. Då har man med avseende på hjärtfelet förutsättningar för en normal eller nästan normal fysisk kapacitet och då krävs inga motionsbegränsningar.

De genetiska rytmrubbningssjukdomarna och sjukdomarna i hjärtmuskeln är kopplade till risken för rytmrubbning och plötslig död vid kraftig fysisk ansträngning och därför kräver dessa begräsningar av motion. En del av de medfödda hjärtfelen och eftertillståndet av deras operationer medför att prestandan är nedsatt beroende på hjärtfelet eller effekterna som beror på blodcirkulationen efter operationen. För dessa patienter varierar den fysiska prestandan i förhållande till de resterande felen från nästan normal till klart nedsatt. Ett enkammarhjärta är ofta kopplat till klart nedsatt belastningstolerans.

Majoriteten av patienterna som har blodcirkulation genom enkammarhjärta kan utföra lätt motion.

I undersökningar som utvärderar prestationsförmågan hos hjärtsjuka barn har konstaterats att en nedsatt prestationsförmåga inte alltid är i förhållande till hjärtfelets svårighetsgrad. Hos vissa av barnen beror den nedsatta fysiska prestationsförmågan på alltför lite motion och på att barnet skyddas för effekterna av motion på grund av rädsla för att motionen anstränger hjärtat.

I undersökningar som gjorts på barn med hjärtfel har man konstaterat att den motoriska utvecklingen är fördröjd jämfört med friska barn. Avvikelsen i den motoriska utvecklingen var mer tydlig i svåra hjärtfel som medför blåaktighet vilket tyder på att ett betydande hjärtfel påverkar mer barnets möjligheter att röra på sig.

Hos barn som har medfödda hjärtfel ökar den fysiska uthålligheten och välmåendet med fysisk rehabilitering och motionens positiva effekt fortsätter efter rehabiliteringen. Förutom att den fysiska prestandan förbättras påverkar rehabiliteringen även barnens psykiska hälsa. Trots de positiva effekterna av regelbunden motion rör sig många ungdomar med hjärtfel mindre på sig än de friska jämnåriga. Lite motion i tonåren leder till en orörlig livsstil och ökar därmed på grund av alltför lite motion risken att insjukna i långtidssjukdomar i vuxen ålder.

Motionsrekommendationer för hjärtsjuka barn

Regelbunden motion på en nivå som krafterna medger rekommenderas för alla hjärtsjuka barn. Med avseende på den sociala betydelsen för motion och deltagande är det viktigt att sträva till att skapa en möjlighet för barnet att delta enligt förmåga i sin egen vardag i motionssituationer (till exempel i skolgymnastiken). Barn under skolåldern rör sig och får röra sig utan begränsningar. I hobbymotion ska ansträngningen vara lätt eller måttlig utan tävlingsmoment. Skolgymnastiken är hobbymotion och man rekommenderar ett deltagande i det enligt egna krafter.

I handledd motion uppkommer tävlingskaraktären ofta hos barn och ungdomar i skolåldern. Med tävlingsidrott avses handledda individ- och lagidrotter då man tränar regelbundet med enorma ansträngningar och man tävlar mot andra idrottare. Motion av tävlingskaraktär förbjuds ifall av sådana hjärtsjukdomar som är kopplade till en betydande risk för rytmrubbning.