Långtidssjukdomar hos små prematurer

Ju mer för tidigt en prematurbaby är född, desto större är risken att babyn har en kronisk sjukdom på grund av den för tidiga födseln. Här finns information om bl.a. BPD och ROP samt bråck, hemangiom och skötsel av stomi hemma.

Prematurbarn använder mer sjukvårdstjänster under sitt första levnadsår än barn som föds fullgångna. För tidigt födda barn kan också senare behöva sjukhusvård eller uppföljning på grund av en långtidssjukdom.

Kronisk lungsjukdom hos prematurer = bronkopulmonell dysplasi (BPD)

Det typiska för prematurers kroniska lungsjukdom BPD (bronkopulmonell dysplasi) är att andningssvårigheterna och behovet av andningsstöd fortsätter efter de första levnadsveckorna. Andningssvårigheterna kan hålla i sig i flera månader och kan förlänga sjukhusvården. Den största risken för att utveckla BPD har mycket omogna prematurer som föds före graviditetsvecka 27.

Utöver omogenhet påverkar följande faktorer utvecklingen av BPD:

  • Ärftlig benägenhet
  • Mammans livmoderinfektion
  • Tillväxtstörning under fosterstadiet
  • Graden av andningssvårighet efter födseln
  • Respirator- och syrebehandling
  • Allmän infektion, dvs. sepsis
  • Öppen ductus arteriosus (förbindelse mellan lungpulsådern och stora kroppspulsådern)

Diagnos av BPD

Numera diagnostiseras BPD vid en ålder som motsvarar graviditetsvecka 36, om barnet behöver andningshjälpmedel: högflödesgrimma, övertrycksbehandling (nCPAP) eller respirator. De internationella diagnoskriterierna för BPD visas i tabellen nedan.

Klassificering av BPD enligt svårighetsgrad hos prematurer födda före graviditetsvecka 32

BPD:s svårighetsgrad

Behov av andningshjälpmedel vid 28 dygns ålder

Behov av andningshjälpmedel vid ålder motsvarande graviditetsvecka 36

Lindrig BPD

Ja

Nej

MedelsvårBPD

Ja

Behovet av extra syre under 30 %

Svår BPD

Ja

Behovet av extra syre över 30 %, behov av övertrycks- eller respiratorbehandling

Behandling av BPD

  • I takt med barnets tillväxt växer också lungvävnaden och andningssvårigheten lindras.
  • Behandlingen beror på symtomen.
  • Under sjukhusvården kan vätskedrivande läkemedel (hydroklortiazid och spironolakton) användas och tidvis också luftrörsvidgande läkemedel (t.ex. inhalation av salbutamol).
  • Vanligen kan medicineringen avslutas före hemgången, men hos vissa barn fortsätter medicineringen också hemma.
  • Också behovet av andningshjälpmedel och extra syre upphör vanligen under sjukhusvården.
  • Vid den svåraste formen av BPD behövs extra syre länge och en syrgaskoncentrator måste användas hemma. Barnet kan också konstateras ha belastning av hjärtats högra kammare. Då följs barnet upp av en barnkardiolog som ansvarar för eventuell hjärtmedicinering.
  • Årligen behöver under 10 spädbarn extra syre efter hemgången inom HUCS-distriktet.

BPD och infektioner

Vanliga virusinfektioner kan öka andningssvårigheterna hos spädbarn med BPD och leda till sjukhusvård. Därför rekommenderas att familjer med spädbarn med BPD undviker infektionskontakter.

Palivizumab-injektioner används som profylax mot RS-viruset (respiratory syncytial) som orsakar luftvägsinfektioner hos små barn. Spädbarn med svår BPD som får syrebehandling hemma får en palivizumab-injektion i muskeln en gång i månaden under RS-virusepidemi vintertid. Injektionen kan ges på sjukhusets poliklinik eller hemma av hemsjukvården. BPD-barn behöver vanligen RSV-profylax bara under det första levnadsåret. Sjukskötare på K7AVO meddelar familjer med barn som har svår BPD när injektionerna börjar.

 

Kyllä

Uppdaterad