En för tidigt född baby har en större risk att insjukna i infektioner på grund av sitt nedsatta immunförsvar. Prematurer kan få svårare symtom än normalt av en infektion. Vaccinering förebygger allvarliga sjukdomar. Prematurer vaccineras enligt kalenderålder på rådgivningen. Att resa med en prematurbaby kräver planering i förväg.
Immunförsvar
För tidigt födda barn har inte fått vissa antikroppar av mamman genom moderkakan i slutet av graviditeten. Framför allt den första bröstmjölken, råmjölken, innehåller antikroppar som skyddar barnet mot bl.a. tarm- och luftvägsinfektioner och senare under spädbarnsåldern också mot öroninfektioner. Det rekommenderas att barnet får bröstmjölk under hela det första levnadsåret, om det är möjligt.
Ju mer prematurt barnet är fött, desto svagare är immunförsvaret mot sjukdomar. Barnets skyddas mot infektioner med god handhygien och undvikande av stora människosamlingar. Det rekommenderas att alla i barnets närmaste krets tar influensavaccin före influensasäsongen.
På grund av det försvagade immunförsvaret är antikroppsskyddet som vaccinationer ger mycket viktigt för prematuren. Prematurer vaccineras enligt kalenderålder på rådgivningen. Tuberkulosvaccin ges åt barn i riskgruppen i genomsnitt fram till det beräknade förlossningsdatumet.
Rotavirusvaccinationerna inleds före 15 veckors kalenderålder, men de ges inte åt barn i sjukhusvård. Intramuskulära vaccinationer kan börja ges vid tre månaders kalenderålder.
Infektionssymtom efter hemgången och åtgärder vid infektion
Om ett barn med stabilt läge får symtom som inte har funnits tidigare och barnet verkar sjukt, ska barnet föras till barnjour antingen med ambulans eller egen bil, beroende på hur akut läget är. Om barnets tillstånd har ändrats från tidigare, men allmäntillståndet ändå är bra, kan man vid behov först ringa sjukhuset som barnet åkt hem ifrån.
När kontakta läkare?
Ett prematurbarn med feber (38 grader eller mer) ska alltid tas till läkare för undersökning. Ett prematurbarn med korrigerad ålder under 3 månader (det har gått mindre än 3 månader från det beräknade förlossningsdatumet) som får feber ska inte tas till hälsocentralens jour, utan omedelbart till sjukhusets barnjour för undersökning.
Infektionssymtomen hos spädbarn kan variera stort. Barnet kan få problem med att äta, t.ex. vaknar inte för att äta, orkar inte äta hela måltiden eller börjar kräkas ovanligt mycket. Barnet kan vara känsligt för lyft och beröring, gråter mycket eller är ovanligt irriterat och svårt att lugna. Eller barnet kan vara mycket passivt. Barnet kan ha feber eller inte. Andningen kan bli tät eller barnet blir undantagsvis andfått t.ex. när det äter.
Vaccinationer
För tidigt födda barn har nedsatt immunförsvar mot sjukdomsalstrare. Prematurt födda barn, i synnerhet med BPD, kan oftare än andra behöva sjukhusvård för infektion. Därför är vaccinskyddet speciellt viktigt för prematurbarn. Prematurer vaccineras om möjligt enligt kalenderåldern. Om inledningen av vaccinationsprogrammet fördröjs, kan vaccinerna ges med försnabbad tidtabell.
| Vaccinationer åt riskgrupper |
BCG-vaccination ges på förlossningssjukhuset eller barnpoliklinik åt nyfödda på över 2,5 kg som hör till riskgruppen. Vaccinationen skyddar mot tuberkulos. - BCG-vaccination rekommenderas åt barn som själv, eller vars mamma, pappa, syskon eller någon annan som bor med barnet är född i ett land där tuberkulos förekommer i stor utsträckning
- åt barn som inom ett år ska flytta för över en månad till ett land där tuberkulos förekommer i stor utsträckning.
-
BCG-vaccination (THL)
HBV-vaccination skyddar mot leverinfektion orsakad av hepatitvirus. Vaccinationsserien inleds på förlossningssjukhuset om den nyföddas mamma är bärare av HB-virus. I så fall ges de följande vaccinationerna på rådgivningen vid 1, 2 och 12 månaders ålder. Vaccinationsserien inleds på rådgivningen vid 3 månaders ålder om mamman har haft hepatit B, men inte längre är bärare, eller om någon annan som bor i familjen är HBV-bärare eller det förekommer droganvändning i familjen. De följande vaccinationerna ges på rådgivningen vid 5 och 12 månaders ålder. Ett blodprov tas av barn som har fått vaccinationsserien cirka 2 månader efter den sista vaccinationen för att undersöka om barnet har fått tillräckligt skydd. |
| Övriga vaccinationer |
Hepatit A-vaccin skyddar mot leverinfektion orsakad av hepatit A-virus (HAV). Det kan ges åt barn som fyllt 12 månader.
Vattkoppsvaccin ingår tills vidare inte i det allmänna vaccinationsprogrammet. Det kan enligt övervägande ges åt barn som fyllt 12 månader |
| Kontraindikationer mot och senareläggning av vaccination |
Det finns väldigt få kontraindikationer mot vaccination: - Rotavirusvaccination ges inte om barnet har fötts före graviditetsvecka 25 eller om barnet har haft nekrotiserande enterokolit eller tarminvagination eller har medfödd tarmmissbildning som ökar risken för tarminvagination
- Om barnet har haft svår allergisk reaktion (anafylaxi) bedöms vaccinationen separat för varje vaccin
- Om samma vaccin tidigare har orsakat kraftig reaktion
- Om barnet av läkare har konstaterats ha kraftigt nedsatt immunförsvar, ges inte levande försvagade vacciner
Utelämning av vaccination bedöms individuellt på rådgivningen och hälsovårdaren kan i osäkra fall gärna konsultera en vaccinationsexpert vid THL (Institutet för hälsa och välfärd) eller barnets behandlande läkare inom specialsjukvården.
Senareläggning av vaccination Vaccinationen skjuts upp om barnet har infektion med hög feber. Lätt snuva och feber, öroninfektion eller antibiotikakur är inget hinder för vaccination. |
Resor
Det är säkrare att resa utomlands med barn om barnet har fått vaccinationerna som ges vid 3 månaders ålder.
MPR- (mässling-påssjuka-röda hund) och influensavaccination kan ges redan vid 6 månaders kalenderålder.
Det lönar sig att i god tid diskutera reseplanerna med hälsovårdaren på rådgivningen, så att ni kan planera en optimal tidpunkt för resan och de nödvändiga vaccinationerna kan ges.
Bilbarnstol
För barn födda före graviditetsvecka 37 rekommenderas det att man innan barnet åker hem från sjukhuset testar om barnet kan vara i bilbarnstol minst så länge som hemresan med bil räcker. Barnets eventuella andningsuppehåll, minskad saturation eller puls kontrolleras med saturationsmätare. Barnets fastsättning kontrolleras och vid behov stöttas barnets ställning med extra täcken eller dukar. Det är viktigt att hakan är antingen i ett neutralt läge eller lyft aningen uppåt. Bilstolstest rekommenderas också för barn med nedsatt muskeltonus och ökad risk för andningshämning eller mycket liten haka. Barnet ska helst vara i bilstolen bara under transporten och inte läggas att sova i bilstolen.
Flyg och höga höjder
Vid havsnivån är luftens syrehalt 21 %, på en kilometers höjd 18,9 % och vid två kilometer 16,8 %. I flygplan regleras trycket och motsvarar lufttrycket vid i genomsnitt 1530–2440 meter över havsnivå.
För ett friskt spädbarn är det en säker miljö. Om barnet har diagnostiserats med svår BPD, muskelsvaghet som avsevärt påverkar andningen, högt intrakraniellt tryck, permanent förhöjt lungblodtryck eller sicklecellanemi, bör man på förhand diskutera flygresor och resemål på hög höjd med den behandlande läkaren.