Första hjälpen vid epilepsianfall

Det finns olika typer av epileptiska anfall. Det är viktigt att de vuxna som är verksamma med barn som har epilepsi vet hurdana anfall barnet får och kan ge första hjälpen. Ring vid behov nödnumret 112 för att få råd.

Epileptiska anfall är väldigt olika. De kan vara till exempel tonisk-kloniska anfall med medvetslöshet och kramper, korta frånvaroattacker (absenser) eller anfall som grumlar medvetandet och kommer långsammare. Vid vissa anfall är patienten vid medvetande. Under anfallet kan en arm eller ett ben bli spänt eller det kan rycka i det, huvudet eller hela kroppen kan skaka eller patienten rör sig i avvikande komplicerade mönster. Anfallet kan också vara en märklig känning eller ett emotionellt tillstånd.

De flesta epileptiska anfall är korta, högst några minuter, och slutar av sig själva. Korta anfall eller sådana med lindriga symtom kräver inga förstahjälpsåtgärder, men även ett kort anfall kan vara riskabelt om det exempelvis leder till att patienten faller omkull. Ett tonisk-kloniskt anfall ser dramatiskt ut, men också det går vanligen över snabbt.

Samma barn kan ha olika anfallstyper, men det är också vanligt att barnets anfall alltid är i stort sett likadana. Vissa barn med epilepsi har aldrig tonisk-kloniska anfall. Det är ändå bra att vara beredd också på den möjligheten och läsa de allmänna anvisningarna på den här sidan för första hjälpen vid tonisk-kloniskt anfall och vid anfall med medvetandepåverkan.

Haitarin otsikkotaso2
Första hjälpen vid tonisk-kloniskt anfall

Den som får anfallet förlorar medvetandet, faller omkull och kroppen stelnar. Tungan eller kinden kan bli mellan tänderna och då kan det blöda ur munnen. Stelheten följs av ryckiga kramper. Andningen kan försvåras i några sekunder och det kan komma fradga ur munnen. Efter kramperna kan personen falla i sömn och går då att väcka.

  1. Håll dig lugn. Var och en kan hjälpa vid ett epileptiskt anfall. Första hjälpen kräver inga specialkunskaper.
  2. Försök inte hindra kramperna, men se till att personen under dem inte slår i huvudet (lägg något mjukt under huvudet) eller skadar sig på något annat sätt. Kramperna pågår vanligen i 1–2 minuter.
  3. Sätt ingenting i munnen, för det försvårar andningen.
  4. Vänd personen i sidoläge genast när kramperna börjar upphöra. Då hålls luftvägarna öppna och eventuell vätska kan rinna ut ur munnen.
  5. Kontrollera att personen kan andas fritt och att du känner luftdraget.
  6. Ring nödnumret om personen med epilepsi fortsätter krampa i över 5 minuter eller om ett nytt anfall följer innan personen har återhämtat sig från det första. Om du inte vet om personen har epilepsi, ring nödnumret 112 efter att du har gett den nödvändiga första hjälpen.
  7. Kontrollera att personen inte har skadat sig och att hen har återhämtat sig fullständigt, svarar på frågor och vet vart hen ska gå innan du lämnar platsen. Ring nödnumret om personen andas dåligt, inte återhämtar sig eller har skadat sig under anfallet.
  8. Ring nödnumret om personen har skadat sig under anfallet.

Om du inte är säker på vad du ska göra, ring nödnumret 112.

Anvisningarna har utarbetats av Epilepsiförbundets förstahjälpsgrupp 2016:Kai Eriksson, docent, TAYSMarkku Kuisma, överläkare, docent, HUCS akutvården, HUSReetta Kälviäinen, professor, KUS, Epilepsicentret och Östra Finlands universitetJorma Lahikainen, regionsekreterare, sjukskötare, EpilepsiförbundetKristiina Myllyrinne, sakkunnig, hälsa och första hjälpen, Finlands Röda KorsMarja Nylén, rehabiliteringschef, EpilepsiförbundetKuvat: Tapani Romppainen.

Första hjälpen vid anfall med medvetandepåverkan

Under anfallet verkar personen virrig och är inte helt medveten om sin omgivning. Hen kan upprepa en viss rörelse mekaniskt, t.ex. gå rastlöst fram och tillbaka, gnida händerna, plocka med kläderna eller smacka. Medvetandet är grumlat, personen fattar inte vad som händer och kan inte svara sakligt på frågor.

  1. Håll dig i närheten av personen under anfallet och försök vid behov styra personen försiktigt så att hen inte skadar sig. Anfallet pågår vanligen bara några minuter.
  2. Försök inte hindra personen från att röra sig, för sannolikt gör hen motstånd.
  3. Låt anfallet gå över av sig själv. Om det inte gör det inom 5 minuter, ring nödnumret.
  4. Kontrollera att personen har återhämtat sig fullständigt, svarar på frågor och vet vart hen ska gå innan du lämnar platsen.

Ring nödnumret om personen har skadat sig under anfallet. Om du inte vet vad ska göra, ring nödnumret 112.

Anvisningarna har utarbetats av Epilepsiförbundets förstahjälpsgrupp 2016:Kai Eriksson, docent, TAUSMarkku Kuisma, överläkare, docent, HUCS akutvården, HUSReetta Kälviäinen, professor, KUS, Epilepsicentret och Östra Finlands universitetJorma Lahikainen, regionsekreterare, sjukskötare, EpilepsiförbundetKristiina Myllyrinne, sakkunnig, hälsa och första hjälpen, Finlands Röda KorsMarja Nylén, rehabiliteringschef, Epilepsiförbundet

Förstahjälpsmedicin mot epileptiska anfall hos barn

Barn med epilepsi kan ordineras förstahjälpsmedicin om barnet har benägenhet att få långa epileptiska anfall eller om epilepsin är av en typ som man vet innebär risk för långa anfall. Ett långt epileptiskt anfall kan vara farligt.

Innan du ger förstahjälpsmedicinen ska du kontrollera att barnet inte skadar sig och att andningen löper fritt och sedan vända barnet i sidoläge om det är möjligt. Förstahjälpsmedicinen är antingen midazolamlösning som stryks på kindens slemhinna eller diazepam som rektallösning. Den behandlande läkaren skriver recept på förstahjälpsmedicinen, ordinerar en lämplig dos och ger anvisningar för i vilka situationer medicinen ges till barnet.

Den allmänna instruktionen är att förstahjälpsmedicin ges om ett epileptiskt anfall har pågått utan avbrott i över fem minuter eller om ett nytt anfall bryter ut utan att personen har hunnit återhämta sig helt från det föregående. Ett anfall som pågår i fem minuter är inte nödvändigtvis omedelbart farligt, men det är ändå bra att få det att sluta snabbt. För vissa barn rekommenderas det att man ger förstahjälpsmedicin till och med snabbare, särskilt om barnets anfall har en tendens att bli allt längre. Förstahjälpsmedicinen får anfallet att sluta inom några minuter.

Om anfallet inte går över, ring nödnumret 112.

Sjukskötare eller läkare ger föräldrarna anvisningar i hur förstahjälpsmedicinen ges. Om förstahjälpsmedicinen också eventuellt behöver användas i skolan eller på dagis, ska personalen ges ingående handledning i hur medicinen används. De flesta barn med epilepsi behöver inte ha förstahjälpsmedicin med sig i skolan eller på dagis. Det är ändå viktigt att daghemmets och skolans personal vet att barnet har epilepsi och kan ge allmän första hjälp vid anfall.

Ta hand om din kompis: video för barn om första hjälpen vid epilepsianfall
 
 

Den här videon visar för barn vad man ska göra vid ett epileptiskt anfall. Videon har planerats och gjorts av sjukskötarstuderande i samarbete med sjukskötare Anna-Sisko Sorsa från epilepsiavdelningen. Det epileptiska anfallet på videon är spelat. Videon är på finska.

 

Uppdaterad  17.2.2021