Daghem och skola
Det är viktigt att lärarna och daghemmets personal vet att barnet har epilepsi. De allra flesta barn med epilepsi behöver ändå inte några specialarrangemang i skolan eller på dagis. Epilepsi begränsar till exempel inte deltagande i gymnastiklektioner. Vid simning behöver barn med epilepsi övervakas hela tiden, likaså vid vissa idrottsgrenar, som redskapsgymnastik, eller under arbete med maskiner. Om barnet har svår epilepsi, kan hen behöva mer tillsyn, skolskjuts eller assistans under lektionerna.
En långtidssjukdom påverkar barnets självkänsla och jagbild. Vuxna och kompisar i skolan och på dagis är viktiga personer som ger barnet och ungdomen stöd. Följande är viktigt:
- En rättfram och orädd attityd – epilepsi är inget hinder och får inte orsaka överbeskyddande eller onödiga begränsningar.
- God kontakt mellan hem och skola.
- Det är viktigt att den vårdande enheten får information om hur barnet klarar sig i grupp och hur inlärningen går.
- Anfall och förändringar i epilepsimedicineringen kan orsaka svängningar i hur barnet mår. Det är viktigt att läraren vet detta och kan ta hänsyn till svängningarna till exempel i lärandemålen så att barnet har lämpliga utmaningar i olika lägen.
| Vad bör dagis eller skola veta om barnets epilepsi? | - Vilken typ av anfall har barnet?
- Kan barnet själv tala om när ett anfall börjar?
- Kan barnets anfall utlösas av någon yttre faktor, som plötsligt ljud eller blinkande ljus?
- Hur långa är anfallen vanligen?
- Vilka förstahjälpsåtgärder behövs?
- Vad ska man göra efter ett anfall? Behöver barnet till exempel vila efter anfallet?
- Vilka eventuella biverkningar från medicinerna ska skolan ta hänsyn till?
- Har läkaren ordinerat några speciella vårdanvisningar eller begränsningar?
- När ska man kontakta föräldrarna?
- Hur och vad ska man berätta för de andra eleverna om barnets epilepsi?
|
| Hur stödja inlärningen hos barn med epilepsi? | Vissa barn med epilepsi kan ha svårigheter inom delområden som är viktiga för inlärningen, som koncentration, reglering av uppmärksamheten, språkliga färdigheter, att gestalta det sedda, minnet, läsning, skrivning, läsförståelse eller matematik. Ibland kan inlärnings- och arbetsfärdigheterna hos ett barn med epilepsi variera stort under en dag eller en viss tidsperiod. Variationen kan sammanhänga exempelvis med epileptiska anfalls- eller urladdningssituationer eller förändringar i eller biverkningar av medicineringen. Det är viktigt att kunna identifiera goda och dåliga tider för studier och anpassa arbetsmängden och kraven därefter. Om stödbehovet visar sig vara stort, kan ett beslut om så kallat intensifierat eller speciellt stöd vara på sin plats. Hemmet och skolan eller dagiset måste hålla god och tät kontakt så att det bildas en gemensam uppfattning om barnets funktionsförmåga och det går att förutse och följa upp den. Det är viktigt att skolan eller dagiset känner till eventuella förändringar i barnets välmående, studieförmåga och epilepsibehandling. Det är också viktigt att information om förändringar i barnets funktionsförmåga eller humör som iakttagits i skolan förmedlas till vårdenheten. Tillräcklig och regelbunden vila, mat, motion och fritid är grundläggande förutsättningar för bra inlärning och främjar också god anfallskontroll. Liksom alla andra barn, behöver också de som har epilepsi uppmuntran och en positiv attityd till lärande och skolgång från sina närmaste. |
Hobbyer
Barn med epilepsi kan ha nästan vilka hobbyer som helst. Bara apparatdykning och fallskärmshopp är sådant som man inte kan ägna sig åt om man har eller har haft epilepsi. Om barnet har anfall trots medicinering måste man dock se till säkerhetsåtgärderna i fall av anfall under hobbyn. Ledaren eller tränaren måste ha tillräcklig information om barnets epilepsi.
Vid simning måste barn med epilepsi hela tiden övervakas, eftersom anfall kan orsaka farliga situationer när barnet är i vattnet.