Många sötningsmedel, inklusive socker, lämpar sig för personer med diabetes. Riklig användning av socker och sockerhaltiga produkter kan dock orsaka för stora variationer i glukosnivån och lämpar sig inte heller i övrigt i en hälsosam kost. Sporadiska små stunder av delikatesser stör dock inte om vardagsätandet annars är i skick och delikatessernas kolhydrater beaktas i behovet av insulin. Mängden kolhydrater i sötsaker bedöms ofta i underkant, så det är viktigt att läsa produktmärkningarna och bedöma portionsstorleken.
Det blir lätt mer socker än den rekommenderade maximimängden, vilket är högst 10 procent av den totala energimängden. Hos barn i högstadieåldern fylls mängden av cirka 60 g lösgodis eller en halv liters läskflaska som sötats med vanligt socker.
För en del går det lätt att behärska sött och godsaker, en del är tvungna att lära sig mer måttfullhet. Att äta sött och att känna begär är inlärda saker, på samma sätt kan man även lära sig äta få eller måttligt med sötsaker. Människan blir inte beroende av socker på ett sådant sätt att man måste ha det.
Det är bättre att äta lite sött flera gånger i veckan än att äta mycket sött en gång i veckan på godisdagen. Det lönar sig att servera läckerheterna som dessert. På så sätt blandas inte måltidsrytmen och den naturliga hungerkänslan.
| Sötningsmedel som påverkar glukosnivån | Socker, fruktsocker (fruktos), honung och sirap påverkar glukosnivån på ungefär samma sätt och mängden sådana sötningsmedel ska beaktas på samma sätt som andra kolhydrater när man doserar måltidsinsulin. Det är bra att hålla portionerna med sockerhaltiga produkter små. Stora mängder gör att man lätt går upp i vikt (särskilt sockerhaltiga drycker), eftersom de är väldigt energitäta. Vid bakning är socker det mest användbara alternativet, eftersom det ger god smak och struktur åt bakverk. Kaffe eller te kan sötas med en liten mängd socker, till exempel en sockerbit. Om man vill ha mer sötma än så är det bra att använda energifria sötningsmedel. Mat och dryck som innehåller socker är bra när man behöver äta något kolhydratrikt eller snabbt få i sig något för att glukosnivån är låg, eller om man är sjuk. |
| Sötningsmedel som bara påverkar glukosnivån lite grann | Sockeralkoholer (sorbitol E 420, mannitol E 421, maltitol E 965, xylitol E 967 och erytritol E 968) sugs inte upp helt och hållet. De behöver inte beaktas när man doserar måltidsinsulin, eftersom de sugs upp i liten utsträckning. Man kan inte heller använda stora mängder sötningsmedel i taget eftersom det ger magbesvär. |
| Sötningsmedel som inte påverkar glukosnivån | Energifria, konstgjorda sötningsmedel påverkar inte glukosnivån. Saft och läskedrycker som är sötade med sådana sötningsmedel är att föredra framför de som sötats med socker. Dessutom kan sötningsmedlen vid behov användas som extra sötning både i kaffe och te i form av suketter. Sötningsmedel klassas som tillsatsämnen i lagstiftningen, och deras säkerhet har undersökts noggrant. Vid normal användning överskrids inte de rekommendationerna maximala doserna. Energifria sötningsmedel är aspartam E 951, acesulfam K E 950, sackarin E 954, steviolglykosider E 960, cyklamat E 952, taumatin E 957 och neohesperidin E 959. |