Rehabilitering

I takt med läkemedelsbehandlingens framsteg har den fysiska funktionsförmågan hos barn med barnreuma förbättras jämfört med tidigare, så mycket att behovet av rehabilitering har minskat under de senaste åren. Många barnreumapatienter behöver inte terapier överhuvudtaget. Det kan finnas behov av öppen rehabilitering, dvs. oftast fysioterapi, speciellt i insjukningsskedet eller när sjukdomen blir aktiv igen, till exempel för att korrigera rörelsebegränsningar i drabbade leder eller avvikande rörelsemönster.

Fysio- och ergoterapeuterna bedömer barnets funktionsförmåga och åldersenliga rörlighet. Terapeuterna visar vid behov rörelseövningar och metoder för stillande av smärta. De ger råd för motionerande, hjälper i ergonomifrågor och bedömer eventuellt behov av hjälpmedel. Även behovet av terapi och mål bedöms individuellt för varje barn eller ungdom. Förverkligandet av målen, terapin, rehabiliteringen och fortsatt behov av hjälpmedlen bedöms med jämna mellanrum.

Rehabiliteringshandledarens tjänster utförs på mottagningsbesöken samt överskrider organisationsgränserna även till privata- och organisationssektorn. Tjänsten kan utgöras av ett enda besök eller täcka flera år av barnets och familjens liv.

Rehabiliteringshandledaren stöder föräldrarna, barnet eller den unga att nå de uppsatta målen samt samarbetar med daghemmet och skolan.

Psykologen kan hjälpa familjen att anpassa sig. Långvariga sjukdomar är psykiskt påfrestande och påverkar inställningen till den egna kroppen och miljön. Föräldrarna kan hjälpa barnet att acceptera sjukdomen och att leva med den. Psykiskt stöd erbjuds via barnreumamottagningen och det erbjuds ofta, men om det känns som att resurserna är på prövning lönar det sig att be om psykiskt stöd genast. Den unga kan även själv träna livshanteringsförmågor som till exempel avslappning och lämplig motion. Förutom psykologen kan även fysioterapeuten och rehabiliteringshandledaren hänvisa till vidare hjälp.