Tidigare var barnreuma i de svåraste fallen invalidiserande, patienterna var väldigt sjuka och inflammationen orsakade permanenta förändringar i kroppen. Den nuvarande till specialistläkare centraliserade behandlingen, effektiv användning av läkemedel samt nya biologiska läkemedel har möjliggjort att största delen av barnen är symptomfria. De kan behandlas polikliniskt, och långvariga ledförändringar är väldigt ovanliga. Reumabarn behöver tack vare de nuvarande behandlingarna väldigt sällan kirurgisk vård. Behandlingen av barnreuma är individuell och påverkas av många faktorer.
Långtidsuppföljning av och prognos för barnreuma
Forskningsinformation tyder på att den långsiktiga prognosen är bättre, ju snabbare barnet blir symtomfritt. Det är centralt att familjen förbinder sig till en långsiktig behandling.
Målet är att barnen ska kunna leva ett vanligt liv, utan att sjukdomen begränsar dem ytterligare. För största delen förverkligas detta redan nu bra, och i framtiden även bättre med hjälp av multidiciplinärt arbete och nya personligt skräddarsydda behandlingar.
Oligoartrit (högst 4 inflammerade leder) är enligt prognoserna den bästa undertypen av barnreuma, som troligtvis lugnar sig med en lättare behandling. Sjukdomarna som drabbar många leder kräver ofta långvariga kombinationsbehandlingar.
| Kontrollbesök | Under en barnreumapatients kontrollbesök övervakar man barnets hälsotillstånd, bedömer funktionell kapacitet, undersöker ledernas rörlighet, övervakar tillväxt och tar ställning till läkemedelsbehandlingens tillräcklighet. Vid behov görs även en ultraljudsundersökning av lederna, vilket är smärtfritt. Med hjälp av blodprov övervakas inflammationsvärden samt säkerhetstest relaterade till medicineringen. Bilddiagnostiska undersökningar behövs speciellt i situationer då ledernas inflammationssituation behöver specificeras. Under mottagningsbesöken bedömer fysioterapeuten och ergoterapeuten det eventuella behovet av hjälpmedel. Behandlingen av barnreuma är ett multidiciplinärt samarbete. På polikliniken för barnreuma träffar familjen en reumavårdare och en läkare som är insatt eller specialiserad i barnreuma, dvs. en barnreumatolog. Till den multiprofessionella arbetsgruppen för barnreuma hör även en fysioterapeut, ergoterapeut, socialarbetare, psykolog samt en avdelningssekreterare. |
Läkemedelsbehandling
Effektiva läkemedel finns tillgängliga för behandling av barnreuma. Målet med behandlingen är att lugna ner ledinflammationen. Behandlingen börjar vanligtvis med antiinflammatoriska läkemedel och lokalbehandling av de inflammerade lederna.
Regelbunden läkemedelsbehandling påbörjas för de flesta barn med reuma. Läkemedelsbehandlingen utgörs inte av kurer, utan fortgår vanligtvis i flera år. Endast antiinflammatoriska läkemedel eller kortison används i korta perioder. Reumaläkarens viktiga uppgift under uppföljningstiden är att bedöma effekten av den angivna behandlingen och se till att behandlingsplanen uppföljs. Den tidigare beskrivna behandlingen är effektiv för cirka två tredjedelar av de som insjuknar i barnreuma. Så kallade biologiska reumaläkemedel används på dem för vilka den vanliga behandlingen inte är tillräckligt effektiv eller om andra läkemedel ger biverkningar.
Läkemedelsbehandlingen av reuma ska inte avslutas utan överenskommelse med den vårdande läkaren.
| Lokalbehandling av leder | I lokalbehandling av leder injiceras kortison rakt i den inflammerade leden. Det är det bästa sättet att lugna en inflammation i en enskild led. Behandlingen kan vid behov upprepas. Lokalbehandlingen av leder kan, beroende på barnets ålder och antalet leder som ska injiceras, ges under narkos. Dessutom kan man använda lokalbedövning, lustgas, kylpåse och andra motsvarande smärtlindringsmetoder enligt situationen. För att maximera behandlingens effekt rekommenderas att den behandlade leden används så lite som möjligt tills följande morgon. |
| Kortisonbehandling | Kortisontablettter (Prednisolon®) har bra och snabb effekt på inflammationen, men användningen begränsas av biverkningarna. Därför används kortison i små doser och endast under korta perioder. Kortisonbehandlingen planeras alltid individuellt. |
| Antiinflammatoriska läkemedel | Av de antiinflammatoriska läkemedlen är naproxen (Pronaxen®, Naproxen®, Miranax®) det mest använda, som vid långvarig behandling passar bra för behandling av smärta orsakad av ledinflammation. Det rekommenderas inte att använda naproxen tillsammans med andra antiinflammatoriska läkemedel, som till exempel ibuprofen (Burana®, Ibumax®, Ibumetin®, Ibusal®, Ibuxin®, Ibutabs®), eftersom samtidig användning kan orsaka blödningar. Om det på grund av smärta behövs tilläggsbehandling kan paracetamol användas tillfälligt tillsammans med det antiinflammatoriska läkemedlet. |
| Metotrexat | Metroexat är det mest använda läkemedlet för reuma (Trexan®, Methotrexate®, Metoject®, både för barn- och vuxenpatienter). Doseringen sker alltid en gång i veckan antingen i tablettform eller injicerat under huden. Vid doser som används för behandling av reuma är verkningsmekanismen för metotrexat antiinflammatorisk, dvs. förhindrar inflammation. De vanligaste biverkningarna, som förekommer hos en liten andel patienter, är magproblem och illamående kopplat till intaget av läkemedlet. För att minska biverkningarna används folsyra (B-vitamin). Läkemedelsbehandlingen övervakas med regelbundna blodprov, dvs. säkerhetsblodprov. |
| Andra läkemedel mot reumatism | Hydroxiklorokin (Oxiklorin®) kan användas i behandlingen av barnreuma. Det tolereras ganska väl, och kräver inte rutinmässig blodprovsuppföljning. Biverkningar förekommer sällan (magproblem, mardrömmar). Leflunomid (Arava®) är ett alternativ till meotrexat. Det kräver även regelbunden blodprovsuppföljning. Användningen begränsas av att det inte finns doseringsrekommendationer för små barn. Sulfasalazin (Salazopyrin®) används främst för barnreuma av ryggradstyp. Dess användning kräver regelbunden uppföljning av säkerhetsblodproven. Sulfasalazin kan orsaka magproblem. |
| Biologiska läkemedel mot reuma | Biologiska läkemedel mot reuma är läkemedel som har producerats med bioteknologi. Användningen av dem har revolutionerat behandlingen av allvarlig barnreuma. Biologiska läkemedel används även för behandling av psoriasis och inflammatoriska tarmsjukdomar. Ungefär en tredjedel av de som insjuknar i barnreuma behöver biologiska läkemedel. De läggs vanligtvis till annan läkemedelsbehandling som redan är i bruk. Biologiska läkemedel mot reuma kontrollerar de mekanismer som upprätthåller den reumatiska inflammationen. De ges antingen som injektioner under huden eller intravenöst som dropp. Tack vare de biologiska läkemedlen har prognosen för barnreuma förbättrats ytterligare. Permanenta ledförändringar som påverkar handlingsförmågan förekommer väldigt sällan. |
| Långvarig användning av läkemedel mot reuma | Vid användning av läkemedel mot reuma är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid infektioner. Om barnet har en akut infektion med feber, kan man eventuellt hålla en paus med läkemedlen mot reumatism. Mer detaljerade anvisningar fås från den egna vårdande enheten. Det finns skäl att undvika onödiga pauser. Om det under läkemedelsbehandlingen mot reuma förekommer feber hos barnet finns det skäl att kontakta den egna vårdplatsen snabbare än vanligt. Säsongsinfluensavaccin rekommenderas årligen för att förhindra influensa och speciellt dess följdsjukdomar. Om barnet inte har insjuknat i vattkoppor är praxisen att vaccinera mot det innan man påbörjar läkemedlen mot reumatism, på samma gång kontrolleras till exempel MPR-vaccinen. Det är svårt att bedöma biverkningarna av läkemedlen mot reuma, speciellt när det kommer till infektioner. Det är möjligt att det immunologiska tillståndet förändras av en aktiv reumatisk inflammation, och att det i sig själv ökar risken för infektioner. Å andra sidan kan även friska barn få allvarliga infektioner eller insjukna i maligna sjukdomar. Mot bakgrund av aktuell information ökar inte läkemedel mot reumatisk, inkl. biologiska läkemedel, barnreumapatienters risk för att insjukna i cancer. |