Intelligenskvoten (IQ) och färdighetsnivån hos personer med intellektuell funktionsnedsättning förblir på en mycket svag nivå. IQ är under 70 och anpassningsfunktionerna, det vill säga förmågan att klara sig i vardagliga situationer, motsvarar inte ålderns förväntningar. Intelligensåldern är under 12 år också som vuxen.
Orsaker till intellektuell funktionsnedsättning är genetiska sjukdomar och syndrom samt följder av skadliga incidenter under utvecklingen (asfyxi, dvs. syrebrist, infektioner i centrala nervsystemet, tumörer). Också arvsanlagen och exempelvis miljöfaktorer kan påverka intellektuell funktionsnedsättning. Ofta blir orsaken till utvecklingsstörningen okänd.
Undersökning och diagnos av intellektuell funktionsnedsättning
Barnet behöver alltid undersökas inom specialsjukvården om det uppstår misstanke om intellektuell funktionsnedsättning. Intellektuell funktionsnedsättning diagnostiseras vanligen före skolåldern. En läkare utreder orsakerna till utvecklingsstörningen med olika undersökningar (bilddiagnos, genetiska och metaboliska undersökningar) och en neuropsykolog bedömer störningens svårighetsgrad.
Stöd till barn med intellektuell funktionsnedsättning
Målet med rehabiliteringen av barn med intellektuell funktionsnedsättning är att barnet ska ha en så bra självkänsla och självständig funktionsförmåga som möjligt. Rehabiliteringen sker mest i barndomen (tal-, ergo- och fysioterapi). Det är viktigt att barnet får stöd i skolan. Barn med intellektuell funktionsnedsättning har 11 års läroplikt. Familjens och närmiljöns stöd är av central betydelse. Som vuxen behöver personer med intellektuell funktionsnedsättning individuell hjälp med studier, boende och intressebevakning.