Inlärningssvårigheter

Inlärningssvårigheterna kan komma fram först i skolåldern när inlärningen inte går framåt som hos andra barn i samma ålder. Det är viktigt att upptäcka också lindriga inlärningssvårigheter för att barnet ska få stöd i skolan och hemma.

Alla lär sig på individuella sätt. Men det kan handla om inlärningssvårigheter om barnet inte lär sig

  • förväntade saker
  • på förväntad tid
  • med förväntad ansträngning
  • med förväntade metoder.

Inlärningssvårigheterna kommer fram i takt med ålder och inlärningsutmaningar. De är ofta ärftliga, fastän de kan ta sig olika uttryck också inom samma familj. De kan också sammanhänga med andra speciella svårigheter och neurologiska och psykiatriska tilläggsproblem. Tidig diagnos och stöd är viktigt för att förebygga att problemen blir större.

Många faktorer påverkar inlärningssvårigheterna (ärftliga faktorer, miljöfaktorer) och de kan orsakas av faktorer som skadar utvecklingen, som prematur, asfyxi (syrebrist), alkoholexponering, infektioner, skador eller infektioner i centrala nervsystemet.

Inlärningssvårigheterna kan indelas i

  • specifika lässvårigheter (dyslexi)
  • specifika skrivsvårigheter (dysgrafi)
      • sammantaget läs- och skrivsvårigheter (5 % av befolkningen)
  • specifika matematiksvårigheter (3–7 % av befolkningen)
  • problem med visuell gestaltning.
Haitarin otsikkotaso2
Undersökning av inlärningssvårigheter

Inlärningssvårigheter undersöks i första hand i skolan.

I skolan utreder en speciallärare med bred behörighet och skolpsykologen vilket slags inlärningssvårigheter barnet har. Utgående från det görs vid behov upp en individuell studieplan. Det är viktigt att stödja barnets självkänsla. Målet är att barnet får en uppfattning om sig själv som inlärare (hur lär jag mig?) och om sina egna starka sidor.

Om barnets inlärningssvårighet är svårbehandlad och mångformig, kan undersökning av neuropsykolog inom specialsjukvården övervägas. Det kan bli aktuellt exempelvis om barnet inte har fått fungerande läsfärdighet fram till femte årskursen eller inte har lärt sig de grundläggande räknesätten i matematiken, trots regelbunden specialundervisning och stöd från hemmet.

Med hjälp av en neuropsykologisk undersökning utreder man typen av inlärningssvårighet och bedömer barnets språkliga och visuella slutledningsförmåga. Ofta är det viktigt att utreda barnets koncentration och förmåga att styra sitt eget handlande för att kunna hjälpa upp barnets situation. Om barnet har svårigheter i social interaktion, kan färdigheterna i social växelverkan utredas, hur barnet sätter sig in i andras position och kan identifiera olika känslor. Vid utredning av inlärningssvårigheter bedöms också barnets färdigheter i att läsa, skriva och räkna.

Neuropsykologens utredning ger information om barnets styrkor och svårigheter så att stödåtgärder hemma, på daghemmet och i skolan kan planeras. I vissa situationer kan det rekommenderas att barnet får neuropsykologisk rehabilitering.

Du kan förbereda barnet på neuropsykologens undersökning genom att berätta att hen kommer att göra olika uppgifter och samtala med neuropsykologen.

Neuropsykologens undersökning är en del av barnets helhetsutredning inom specialsjukvården. En barnneurolog fastställer behovet av neuropsykologisk undersökning. Före det har skolpsykologen eller rådgivningspsykologen undersökt barnets färdigheter och utrett problemen inom inlärningen och utvecklingen.

Stöd för inlärning

Föräldrarnas roll blir annorlunda om barnet har inlärningssvårigheter. Barnet behöver mer stöd i vardagen än andra i samma ålder för att styra de egna aktiviteterna och skapa dagliga rutiner (göra hemuppgifter, se till skolmaterialet). De här färdigheterna är lika viktiga för skolgången som att lära sig läsa och skriva.

Det är viktigt att föräldrarna och andra närstående vuxna

  • stödjer och sporrar barnet
  • skapar samma återkommande rutiner och förutser förändringar i vardagen.
Haitarin otsikkotaso3
Rutiner underlättar vardagen

Vuxnas systematiska sätt att utföra och upprepa vardagsrutiner fungerar som en modell för barnet. Med hjälp av förebild från vuxna tar barnet småningom till sig effektivare tillvägagångssätt.

Det är bra att skapa rutiner för läxorna tillsammans med barnet. Det krävs tid, tålamod och smidighet både av föräldrarna och barnet för att skapa rutiner. Det är viktigt att den vuxna inte gör allt istället för barnet, utan hjälper barnet att göra, skapa och lära sig de nödvändiga skolrutinerna. För att lära sig rutinerna behöver barnet mycket övning, upprepning och uppmuntran. Likaså krävs det tid för att lära sig av med dåliga tillvägagångssätt.

När du hjälper barnet ska du försöka fokusera på saken, undvik att blanda in dina egna känslor i det som ska göras. Presentera några alternativ som barnet kan välja mellan och avtala om rutinerna. Planera aktiviteten i förhand tillsammans med barnet och avtala tydligt vad som ska göras och när det ska vara klart. Illustrera det med konkreta metoder.

Belöna och acceptera

Belöna barnet också för försök, inte bara för framgång. Som vuxen ska du ge respons genast och konsekvent. Barnet behöver acceptans och uppmuntran, fastän aktiviteten inte alltid leder till det önskade slutresultatet. Det är viktigt att barnet inte tvingas till att göra något, utan får prova sig fram och hitta sådant som hen upplever att hen kan.

Vid dåligt uppförande

Reagera på dåligt uppförande lugnt och förklarande. Upprepa instruktionerna vid behov, men undvik att tjata eller förklara för mycket. Ibland kan det vara bättre att prata mindre och därigenom ge barnet en modell för rätt slags handling. Det går att använda visuella metoder för att påminna om instruktionerna.

Dela upp det som ska övas i mindre delar

Ge barnet möjlighet att lyckas. Lär barnet en lämplig arbetstakt och dela upp uppgiften i mindre delar, allt behöver inte göras på en gång. Vid behov kan du använda mobilens klocka för att visa hur mycket tid det behövs för att göra läxorna. Fokusera på en sak i taget (t.ex. att ta hand om skolsakerna, ge arbetsro åt andra, hur man uttrycker sig). Det är också viktigt att lära barnet be om hjälp.

Skapa tid och plats för skolarbetet

Det hjälper barnet om skolsakerna har en viss, egen plats. Det kan vara i köket eller i barnets eget rum. Se ut en egen plats för ryggsäcken nära läxläsningsplatsen. Häng fram en läsordning där också barnets fritidssysselsättningar ingår. Vid behov kan du sätta upp ett annat veckoschema bredvid läsordningen med andra uppgifter hemma. Det är viktigt att reservera samma regelbundna tid och plats för hemuppgifter och provläsning. Hjälp och lär barnet att göra en egen lista över sådant som hen ska komma ihåg, till exempel att packa ryggsäcken färdig på kvällen.

Tidsuppfattning

Barn med inlärningssvårigheter har ofta svårt att gestalta tidens gång. Börja öva klockan med hel- och halvtimmar. Vissa barn har enklare att gestalta klockan digitalt, medan det för andra går lättare med en urtavla med visare. Prova dig fram vilketdera sättet är lättare för ditt barn. Med mobilens stoppur kan ni öva hur länge en minut tar och hur länge det till exempel tar att packa ryggsäcken.

Stöd till föräldrarna

Bra kamratstöd hjälper föräldrarna att orka med vardagen. Det är en bra idé att samarbeta med barnets andra närstående vuxna och be dem hjälpa till vid behov.

 

Uppdaterad  17.2.2021