Avvikelser i utvecklingen upptäcks ofta i och med att barnet lär sig tala eller utvecklar motoriska färdigheter långsamt. Barnet kanske lär sig gå eller rita väldigt sent. Svårigheter med inlärning i skolan tar sig ofta uttryck i att barnet lär sig läsa långsamt eller har problem med matematiken.
Det är viktigt att identifiera avvikelser i utvecklingen och inlärningssvårigheter tidigt för att kunna sätta in stöd i rätt tid och öka förståelsen hos dem som är verksamma med barnet. På så sätt går det att undvika alltför stora förväntningar och onödiga besvikelser, minska risken för dåligt självförtroende och emotionella svårigheter, som kan leda till skolavhopp och marginalisering.
Målet är att stöd i rätt tid eller rehabilitering arrangeras i dagvården eller skolan så att barnet får förståelse, känner sig accepterad och upplever regelbunden framgång och deltar fullödigt i daghemmets eller skolans vardag.
Avvikelser i utvecklingen och inlärningssvårigheter har fått större betydelse i och med förändringar i samhället. I dagens samhälle förutsätts att alla har goda läs- och skrivfärdigheter, vilka kan vara svåra att uppnå för vissa barn.
Förekomsten av avvikelser i barns utveckling:
- Avvikande tal- och språkutveckling 5–7 %
- Störning i den motoriska utvecklingen 5–6 %
- Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning 5 %
- Specifika inlärningssvårigheter 5–10 %
- Blandade specifika utvecklingsstörningar 10–15 %
- Intellektuell funktionsnedsättning 1–3 %
- Autismspektrumstörning 1–2 %
För att förstå svårigheterna i barnets utveckling eller inlärning måste alltid barnets allmänna utvecklingsnivå, eventuella speciella svårigheter och bakgrunden till dem utredas. Därtill bör det bedömas om förändringar i utvecklingsnivån hör till barnets egenskaper eller om de är tecken på någon barnneurologisk sjukdom.
Det är av yttersta vikt att också kartlägga barnets starka sidor, för dessa har en skyddande inverkan. Om ett barn till exempel har inlärningssvårigheter, klarar hen sig kanske bra i vardagen och med kompisar om hen har goda sociala färdigheter. Det är likaså viktigt att bedöma hur uppväxtmiljön, familjen, barnets eller den ungas livssituation påverkar utvecklingen och inlärningen.
Allmän utvecklingsnivå
Vid bedömning av barnets helhetsutveckling jämförs färdigheterna med den genomsnittliga nivån hos barn i samma ålder. Om helhetsutvecklingen är avsevärt svagare än åldersnivån, är det fråga om blandad specifik utvecklingsstörning eller intellektuell funktionsnedsättning. Ibland kan en svag färdighetsnivå i kartläggningen bero på underprestation, det vill säga att barnet inte förmår prestera enligt sin utvecklingsnivå. Då kan orsaken vara någon emotionell störning, t.ex. depression eller koncentrationssvårighet.
| Undersökning av avvikelser i utvecklingen | Om föräldrarna, dagis, skolan, rådgivningen eller skolhälsovården blir oroade över barnets utveckling eller inlärning, går det att enligt behov via rådgivningen eller skolhälsovården inom bashälsovården arrangera en bedömning av till exempel talterapeut, ergoterapeut, fysioterapeut eller psykolog och läkarundersökning för att kartlägga barnets utveckling och inlärningsfärdigheter och starta stödåtgärder. Om barnets utveckling är lätt försenad kan utvecklingsstödet planeras och utvecklingen följas upp inom bashälsovården. Om barnets utveckling klart avviker från det normala och det finns misstanke om utvecklingsstörning, undersöks barnet inom specialsjukvården för att utreda orsaken och planera rehabilitering. Du får information om ADHD (uppmärksamhets- och aktivitetsstörning), undersökning och diagnos av problem med uppförande och autismspektrumstörning via följande länkar. |
| Stöd för utvecklingen | Det är inte bara barnet som behöver stöd, utan också de personer som barnet har att göra med (familjen, vänner, dagvården, skolan). Det som alltid ska komma i främsta rummet är glädje, lek och andra barns sällskap, fastän barnet också behöver annat stöd och rehabilitering. Svårigheterna i barns utveckling och inlärning är väldigt varierade – det finns inte två likadana barn. Därför ska stödåtgärderna inledas individuellt och utan dröjsmål med hänsyn till helheten och resurserna. Det behövs ingen diagnos för att sätta in stödåtgärder. Barnets utveckling följs upp av rådgivningen, skolhälsovården och vid behov därtill inom specialsjukvården. Vid behov kan barnet också får tal-, ergo- eller fysioterapi. Barnet stöds inom småbarnspedagogiken (dagvården) enligt individuella behov. Dagvården kan vara specialdagvård om behovet av särskilt stöd är stort. I skolan utförs en pedagogisk bedömning av stödbehovet. Stödformerna indelas i tre nivåer: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. För elever med särskilt stöd gör skolan upp en individuell plan för hur undervisningen ska arrangeras (IP). |
| Speciella svårigheter | Tydligt svagare utvecklingsområden, dvs. så kallade kompetensbrister, kallas speciella svårigheter om den övergripande utvecklingen annars är åldersanpassad. Till exempel, om ett barn har särskilda svårigheter med tal- och språkutveckling, kommer barnet att lära sig andra nya färdigheter, men det kommer att finnas stora utmaningar i att lära sig tal och språk. Exempel på speciella svårigheter - motorik
- gestaltning
- utvecklingen av tal och språk
- uppmärksamhet
- kontroll över egna aktiviteter
- inlärning
- social växelverkan
- uppförande och inlärning
|
| Blandade specifika utvecklingsstörningar och intellektuell funktionsnedsättning | Vid blandad specifik utvecklingsstörning eller intellektuell funktionsnedsättning är utvecklingsnivån svag på många olika delområden. Färdigheterna är klart svagare eller avsevärt svagare i relation till åldersnivån. |