Avvikelser i tal- och språkutvecklingen

Liisi var en tystlåten baby som inte jollrade nästan alls. Hon sa sina första ord när hon var 2,5 år och som treåring använde hon under tio ”ord” som bara föräldrarna förstod. Liisi hänvisades via rådgivningen till den kommunala talterapeuten för bedömning och därifrån fick föräldrarna instruktioner för att stödja Liisis språkutveckling och kommunikationsmetoder som stödjer talutvecklingen, t.ex. att använda bilder och stödtecken.

Vid språkliga specialsvårigheter går barnets helhetsutveckling i övrigt framåt normalt, men tal- och språkutvecklingen är fördröjd eller avvikande.

Språkliga specialsvårigheter indelas i störningar i talproduktion och i talförståelse. Därtill kan barnet ha problem med att använda språket i sociala situationer.

Speciell störning i talproduktionen:

• Barnet har svårt att uttrycka sig i tal
• Barnet kan tala knyckigt och/eller otydligt
• Barnet har svårt att böja ord, bilda meningar och producera berättande tal
• Barnet kan inte gestalta ljuden i sitt modersmål, vilket är en riskfaktor för läs- och skrivsvårigheter.

Speciell störning i talförståelsen:

• Barnet har svårt att lära sig förstå och använda språket
• Barnet har svårt att förstå det hen hör eller frågeord
• Barnets lär sig nya ord långsamt
• Barnet kan inte gestalta grammatiska strukturer

Avvikelser i barnets tal- och språkutveckling kan ta sig uttryck i vardagliga situationer till exempel så att barnet

• inte söker ögonkontakt
• har svårt att delta i gemensam verksamhet eller ömsesidig kontakt
• lär sig ord långsamt
• har svårt att förstå längre instruktioner i många delar
• har svårt att förstå begrepp eller språk med komplicerat innehåll
• har svårt att producera meningar och berättande tal
• talar otydligt eller ryckigt
• har svårt att lära sig läsa och skriva.

Kontakta rådgivningen om ditt barn har följande problem med munnens motorik, tal- och språkutvecklingen eller interaktion:

• Har svårigheter att suga och äta
• Riklig salivutsöndring, slapp muskulatur kring munnen
• Söker inte ögonkontakt
• Brist på intresse för omgivande ljud, röster och aktiviteter
• Brist på ömsesidig kommunikation
• Jollrar lite och ensidigt
• Använder nästan inga gester eller miner
• Dålig lekfärdighet
• Har svårt att förstå vardagligt tal

Lätt språklig störning kan diagnostiseras inom bashälsovården. Om barnet har svår avvikelse i tal- och språkutvecklingen eller om barnet misstänks ha en neurologisk sjukdom eller ett neurologiskt syndrom som orsakar fördröjningen i tal- och språkutvecklingen, hänvisas barnet till undersökning inom specialsjukvården.

Om du är oroad över ditt barns tal- och språkutveckling, kontakta rådgivningen i din kommun, som kan hänvisa barnet vidare till undersökning hos en talterapeut.

Talterapeut bedömer barnets tal- och språkutveckling

En talterapeut bedömer barnets tal- och språkutveckling. Undersökningen omfattar muntligt uttryck och talförståelse, ömsesidig kommunikation, munnens motoriska funktion och språkanvändning i sociala situationer. Därtill undersöker talterapeuten vid behov ätfärdigheter, läs- och skrivfärdigheter samt röstanvändning och tar ställning till om man behöver använda kommunikationsmetoder som stödjer och ersätter tal med barnet.

Talterapeuten genomför sin undersökning genom att intervjua föräldrarna samt göra olika uppgifter med barnen till exempel med hjälp av lek, leksaker, bilder och testmetoder. I bedömningen beaktas barnets helhetsläge, inkluderande situationen hemma, i dagvården eller skolan samt kompisrelationer (t.ex. dagvårdens eller skolans beskrivning av barnets agerande i vardagliga situationer).

Tal- och språkutvecklingen förstärks när den får stöd i vardagliga situationer hemma och på dagis.

• Syssla tillsammans, ta med barnet i vardagliga göromål.
• Var lyhörd för barnets kontaktförsök och reagera på dem.
• Träna kommunikation och interaktion; säkerställ att barnet tittar på dig. Behåll ögonkontakten med barnet när du talar till hen.
• Peka ut saker och bilder för barnet, titta tillsammans i bilderböcker, läs sagor för barnet.
• Använd korta och tydliga meningar och visuellt stöd för talet (gester, bilder, föremål, visa modell).
• Var konsekvent; den vuxna sätter gränser och bestämmer vad som händer härnäst.
• Visa modell för barnet hur man leker, till exempel sköter en docka, lagar mat, billekar, bollspel, kittlas och kurragömma. Hjälp barnet vidare i aktiviteterna om hen stampar på stället.
• Håll lugna samtalsstunder där du sitter och pratar med ditt barn. Låt barnet prata om det som hen själv väljer, lyssna lugnt och svara sedan. Utvidga samtalet genom att lägga till mer information om ämnet.
• Kontrollera om barnet har förstått saken: ställ frågor eller be barnet förklara saken med egna ord.
• Var närvarande i ditt barns vardag. Minska skärmtiden för både barn och vuxna: för barn högst 1 timme sammanlagt av TV, dator, telefon, surfplatta.
• Beröm och sporra, handled och hjälp, ge trygghet, stöd och kärlek så att barnet känner att hen är viktig och älskad precis sådan som hen är.

Videon visar hur bilder kan användas som hjälp i barnets vardag. Med hjälp av bilder stöds bland annat barnets interaktions- och uttrycksfärdigheter samt talproduktion och språkförståelse. Videon är på finska.

Talterapi är medicinsk rehabilitering som syftar till att förebygga, lindra och eliminera kommunikationsstörningar och problem med kontakt, interaktion, utveckling och inlärning som sammanhänger med dem. Störningar kan förekomma i språket, talet, rösten, hörseln, med att äta, svälja, läsa eller skriva. Talterapeuten är också expert på kommunikationsmetoder och hjälpmedel som stödjer och ersätter talet.

Målet med talterapin är att barnet ska få en så bra funktions- och kommunikationsförmåga i det dagliga livet som möjligt. Med hjälp av talterapi går det att påverka både barnet självt och omgivningen, till exempel genom att ge föräldrarna instruktioner hur de kan stödja sitt barns språkutveckling i vardagliga situationer, vara lyhörda för barnets kontaktinitiativ och använda stödtecken eller bildkommunikation med barnet.

Talterapi för barn kan ges av kommunala eller privata talterapeuter: FPA ersätter privat talterapi om barnet på grund av avvikelse i tal- och språkutvecklingen behöver krävande medicinsk rehabilitering.

• Krävande medicinsk rehabilitering (FPA)