Bildspelet ger konkreta exempel på hur man kan stödja ett litet barn med autismspektrumtillstånd i dagliga aktiviteter och hur man kan stärka interaktionen med barnet.
I Finland kombinerar man vanligen i rehabiliteringen verksamhetssätt från metoder som baserar sig på en tillämpad beteendeanalys och TEACCH-modellen. Centrala rehabiliteringsmål är att stärka samverkan och sociala färdigheter, stödja kommunikationen och utveckla lek- och imitationsfärdigheter.
Det är viktigt att barnet övar sig att klara sig själv i vardagen. Barnet mår bra av att vardagen är så regelbunden, förutsägbar och systematiskt strukturerad som möjligt. Barn inom autismspektrumet har nytta av att använda bilder i handledningssituationer och som stöd för kommunikationen. Med tanke på rehabiliteringen rekommenderas det att barnen går på dagis och får nödvändiga stödåtgärder. Enligt individuella behov kan det dessutom rekommenderas att barnet får tal-, sysselsättnings- eller musikterapi. Barnets närmiljö får också tät handledning.
Exempel på stödåtgärder
- ett dagligt schema och förutsägbarhet (användning av dagsprogram med bilder eller ord)
- förberedelse inför ändringar
- visualisering av tidens gång
- användning av sociala berättelser för att öva på svåra interaktionssituationer
- motivation samt positiv och konkret uppmuntran.
| Tillämpad beteendeanalys | Metoder som baserar sig på tillämpad beteendeanalys (ABA, Applied Behavior Analysis) har använts inom autismrehabilitering sedan 1970-talet. Metoderna bygger på kunskap om lärandets lagbundenheter och om hur barn inom autismspektrumet lär sig bäst. Nya färdigheter övas systematiskt, ett steg i taget. Till en början hjälper en vuxen barnet, men minskar sin hjälp gradvis i takt med att barnet gör framsteg. Barnet belönas för sina framgångar (och i början också för sina försök) med beröm och trevliga aktiviteter. Man övar sakerna i olika situationer och med olika människor, så att de ska bli till allmänna färdigheter. Förstärkandet av barnets initiativförmåga och uppmärksammandet av barnets intressen är väsentliga delar av dagens beteendeterapeutiska metoder, som bland annat PECS, PRT och ESDM. |
| TEACCH-modellen | TEACCH (Treatment and Education of Autistic and related Communication handicapped Children) är en rehabiliteringsmodell utvecklad för personer inom autismspektrumet. Den betonar speciellt användningen av en strukturerad undervisning och visuella metoder i barnets rehabilitering. Ordet strukturerad syftar på att verksamhetens strukturer är tydligt planerade och väl förberedda. Då vet barnet vad som ska göras, var och med vem, hur länge det tar och vad som händer därefter. Struktureringen stöds med visuella medel, exempelvis ett illustrerat dagsschema. |
| Verksamhetens strukturering och visualisering | |
| Talterapi | Vid talterapi med barn inom autismspektrumet är det särskilt i början viktigt att förstärka de grundläggande interaktionsfärdigheterna. Sådana är till exempel att gå med i gemensamma aktiviteter, ögonkontakt, att turas om samt imitation. Därtill är målet ofta att öva de centrala kommunikationsfärdigheterna, som att ta initiativ och att rikta budskap till en annan människa. Målet i talterapin är också att försöka hitta fungerande kommunikationsmetoder som barnet kan använda för att kommunicera med andra och som stödjer barnets språkliga utveckling. Utöver att förstärka det muntliga uttrycket försöker man vanligen också stödja kommunikationsfärdigheterna med visuella metoder, som bildkommunikation. Barnets intressen får styra rehabiliteringen. Talterapin kan förutom förbättring av interaktions- och kommunikationsfärdigheter också syfta på att behandla sinneskunskap från munnen och förstärka munnens motorik eller barnets lekfärdigheter. Målen sätts upp enligt barnets individuella behov. För att barnet inom autismspektrumet ska ha nytta av talterapin i sin vardag och för att de övade sakerna ska börja ingå i barnets aktiviteter, genomförs talterapin i allmänhet i barnets vardagsmiljö i nära samarbete med bland annat föräldrarna och daghemmets personal. Målet är att de som dagligen är med barnet ska få metoder för att stödja barnets utveckling i vanliga vardagssituationer. |
| Dagliga färdigheter | |