I Finland kombinerar man vanligen i rehabiliteringen verksamhetssätt från metoder som baserar sig på tillämpad beteendeanalys och TEACCH-modellen. Centrala rehabiliteringsmål är att förstärka korrelation och sociala färdigheter, stödja kommunikationen och utveckla lek- och imitationsfärdigheter.
Det är viktigt att barnet övar sig att klara sig själv i vardagen. Barnet mår bra av att vardagen är så regelbunden, förutsägbar och systematiskt strukturerad som möjligt. Barn inom autismspektrumet har nytta av att använda bilder i handledningssituationer och som stöd för kommunikationen. Med tanke på rehabiliteringen rekommenderas det att barnen går på dagis och får nödvändiga stödåtgärder. Enligt individuella behov kan det dessutom rekommenderas att barnet får tal-, sysselsättnings- eller musikterapi. Barnets närmiljö får också tät handledning.
| Tillämpad beteendeanalys | Metoder som baserar sig på tillämpad beteendeanalys (ABA, Applied Behavior Analysis) har använts inom autismrehabilitering sedan 1970-talet. Metoderna bygger på kunskap om lärandets lagbundenheter och om hur barn inom autismspektrumet lär sig bäst. Nya färdigheter övas systematiskt, ett steg i taget. Till en början hjälper en vuxen barnet, men minskar sin hjälp gradvis i takt med att barnet gör framsteg. Barnet belönas för sina framgångar (och i början också för sina försök) med beröm och trevliga aktiviteter. Man övar sakerna i olika situationer och med olika människor, så att de ska bli till allmänna färdigheter. Förstärkande av barnets initiativförmåga och uppmärksammande av barnets intressen är väsentliga delar av dagens beteendeterapeutiska metoder, bland annat PECS, PRT och ESDM. |
| TEACCH-modell |
 TEACCH (Treatment and Education of Autistic and related Communication handicapped Children, UNC School of Medicines webbplats Teacch Autism program) är en rehabiliteringsmodell utvecklad för personer inom autismspektrumet. Den betonar speciellt användningen av strukturerad undervisning och visuella metoder. Strukturerad syftar på att verksamhetens strukturer är tydligt planerade och väl förberedda. Då vet barnet vad som ska göras, var och med vem, hur länge det tar och vad som händer därefter. Struktureringen stöds med visuella medel, exempelvis ett illustrerat dagsschema. |
| Verksamhetens strukturering och visualisering | Handböcker och anvisningar för vardagliga situationer: |
| Talterapi | Vid talterapi med barn inom autismspektrumet är det särskilt i början viktigt att förstärka grundläggande interaktionsfärdigheter. Sådana är till exempel att gå med i gemensamma aktiviteter, ögonkontakt, växling samt imitation. Därtill är målet ofta att öva centrala kommunikationsfärdigheter, som att ta initiativ och att rikta budskap till en annan människa. Målet i talterapi är också att försöka hitta fungerande kommunikationsmetoder som barnet kan använda för att kommunicera med andra och som stödjer barnets språkliga utveckling. Utöver att förstärka det muntliga uttrycket försöker man vanligen också stödja kommunikationsfärdigheterna med visuella metoder, som bildkommunikation. Barnets intressen får styra rehabiliteringen. Talterapin kan förutom förbättring av interaktions- och kommunikationsfärdigheter också syfta på att behandla sinneskunskap från munnen och förstärka munnens motorik eller lekfärdigheter. Målen sätts upp enligt barnets individuella behov. För att barnet inom autismspektrumet ska ha nytta av talterapin i sin vardag och för att de övade sakerna ska börja ingå i barnets aktiviteter, genomförs talterapin i allmänhet i barnets vardagsmiljö i nära samarbete med bland annat föräldrarna och daghemmets personal. Målet är att de som dagligen är med barnet ska få metoder för att stödja barnets utveckling i vanliga vardagssituationer. |
| Rehabilitering av interaktions- och kommunikationsfärdigheter |
LitteraturSosiaaliset kuvatarinat. Ulla Heikura-Pulkkinen, Sari Kujanpää. Haukkarannan koulu. 2006. Sosiaaliset tarinat ja sarjakuvitettu keskustelu. Birgitta Andersson. Haukkarannan koulu. 2006. Tuliko tunne? Välineitä tunnetaitojen harjoitteluun. Johanna Kiiski, Laura Pursiainen. Oppimis- ja ohjauskeskus Mikael. 2012. |
| Rekommenderad litteratur om rehabilitering av barn med autismspektrumstörning | - Attwood (2012) Aspergerin oireyhtymä lapsuudesta aikuisuuteen.
- Avellan ja Lepistö (2008) VARHIS – opas pienten autististen lasten varhaiskuntoutukseen.
- Kerola, Kujanpää ja Timonen (2009) Autismin kirjo ja kuntoutus.
- Rogers, Dawson ja Vismara (2012) An Early Start for Your Child with Autism. Using Everyday Activities to Help Kids to Connect, Communicate, and Learn.
|