Betydelsen av motion
Motion inverkar på barnets hälsa, välmående och allmänt på funktionsförmågan samt lärandet. Enligt de nationella riktlinjerna för motion borde barn under skolåldern röra på sig minst tre timmar om dagen. För skolbarn rekommenderas mångsidig motion i minst 1–2 timmar dagligen.
Olika motionsupplevelser är en viktig del av vardagen och helhetsrehabiliteringen också för barn med autismspektrumstörning. Svårigheter förknippade med motoriska färdigheter eller exempelvis bristande motivation kan ändå påverka barnets förmåga eller vilja att delta i olika motionssituationer. För att situationer med motion ska lyckas är det speciellt viktigt att ta hänsyn till barnet individuellt. Det går att hitta intressanta motionsformer för barnet genom att utgå från sådant som barnet själv gillar att göra, men för att motionen ska bli mångsidig är det ändå bra att prova på olika idrottsgrenar.
Många barn med autismspektrumstörning har mest nytta av motionen om verksamheten också där är tydligt strukturerad. Det är ofta enklast att se till barnets motionsbehov med vardagsmotion och att vara ute tillsammans.
| Länktips för motion | |
| Allmän och forskningsbaserad information om barns motion | - Mälkiä, Esko – Rintala, Pauli 2002. Uusi erityisliikunta. Liikunnan sovellukset erityisryhmille. Liikuntatieteellinen seura.
-
Lastenliike (Olympiakomitean verkkojulkaisu, på finska).
- Opetushallitus 2012:5. Syväoja, Heidi – Kantomaa, Marko – Laine, Kaarlo – Jaakkola, Timo – Pyhältö, Kirsi – Tammelin, Tuija: Liikunta ja oppiminen.
-
Varhaisvuosien fyysisen aktiivisuuden suositukset. Iloa, leikkiä ja yhdessä tekemistä (Undervisnings- och kulturministeriet 2016, PDF, på finska)
-
Lasten ja nuorten liikuntasuositus (UKK-insituutti, på finska)
- Todd, Teri – Reid, Greg 2006. Increasing Physical Acticity in Individuals with Autism. Focus on Autism and Other developmental Disabilities. Vol.21,Nr.3.
|
Kostens betydelse
Kostrekommendationerna är likadana för alla barn, men autismspektrumstörning medför ofta svårigheter med ätandet. Kosten kan vara extremt begränsad på grund av barnets val och bestå av bara några maträtter eller drycker. Ibland vägrar barnet äta någon annanstans än på en viss plats eller med samma, egna kärl och bestick. Små barn äter ofta bara vissa maträtter och motsätter sig allt nytt, medan många äldre barn är överviktiga. Familjerna och personer som dagligen är verksamma med barnen behöver ofta få handledning och stöd när det gäller mat och ätande. Konsultation med en kostrådgivare rekommenderas vid behov.
Under de senaste decennierna har man forskat bland annat glutenfri och mjölkfri diet, men utgående från forskningen hittills går det inte att rekommendera den som behandling för barn inom autismspektrumet, utan kosten bygger på samma rekommendationer som för andra barn.