Behandlingen av matallergi beror på hur svåra symtomen är och hur centralt födoämnet som ska undvikas är i maten.
Behandlingen av matallergi med svåra symtom är att omsorgsfullt undvika födoämnet som orsakar symtom, alltid enligt diagnos fastställd av läkare.
Om födoämnet som ska undvikas är viktigt med tanke på näringsintaget, ersätts det med motsvarande produkter med samma näringsvärde och därtill ska man säkerställa att barnet får tillräckligt med vitaminer och mineralämnen.
Om barnet har milda symtom behövs ingen specialdiet, allergitest eller läkarintyg. Mat som orsakar lindriga symtom, till exempel råa grönsaker som korsreagerar med björkallergi, kan barnet helt enkelt flytta undan på tallriken i skolan, enligt vad föräldrarna har meddelat.
| När behövs läkarintyg? | Läkarintyg skrivs till barn som har matallergi med svåra symtom som kräver absolut undvikande. Läkaren tar också ställning till om barnet behöver en adrenalinspruta för behandling av svåra allergisymtom. Därtill behövs intyg för barn med lindriga symtom, om hen är allergisk mot ett centralt födoämne, som mjölk eller spannmål, eftersom det måste ersättas med ett lämpligt matalternativ för att kosten säkert ska vara balanserad. Allergier hos småbarn försvinner ofta före skolåldern och därför ska läkarintyget uppdateras med 1–2 års mellanrum. |
| Uppföljning av växt och kost | Barnets tillväxt, utökning av kosten och utvecklingen av ätfärdigheter följs upp på rådgivningen och vid behov inom specialsjukvården. Vid multiallergi är det viktigt att se till att barnet får tillräckligt näring för att säkerställa tillväxten. Vid behov hänvisas familjen till näringsterapeut. |
| Prognos vid matallergi | Prognosen vid matallergi hos barn är vanligen god och hos de flesta går allergin över fram till skolåldern. |
| Hyposensibilisering vid matallergi | Om svår matallergi inte har försvunnit fram till skolåldern, kan hyposensibilisering övervägas. Hyposensibilisering vid matallergi är experimentell behandling som ges åt utvalda patienter på universitetssjukhusen. Vid hyposensibilisering ökas patientens tolerans mot födoämnet som tidigare gett symtom stegvis. Efter att målnivån har uppnåtts ska man fortsätta använda födoämnet dagligen livet ut för att upprätthålla den konstgjorda tolerans som uppnåtts. Beslut om eventuell hyposensibilisering fattas alltid i samråd mellan den behandlande specialistläkaren, patienten och familjen. Patientens egen motivation för behandlingen är av central betydelse för att hyposensibiliseringen ska lyckas. För närvarande ges hyposensibilisering för mjölk, ägg, vete och jordnöt. |