Diagnos av matallergi

Födoämnesprovokation är hörnstenen i diagnos av matallergier hos barn. Därtill kan allergitest ingå i allergiutredningen.

Om man misstänker att barnet är allergiskt mot ett näringsmässigt centralt födoämne, som mjölk eller glutenhaltigt spannmål (vete), säkerställs diagnosen med ett övervakat provokationstest inom specialsjukvården.

Före provokationstestet utesluts födoämnet som misstänks orsaka symtomen från barnets kost i två veckor. Om symtomen inte försvinner, är det fråga om något annat än matallergi. Om symtomen blir bättre, är allergi möjlig och ett provokationstest görs.

 
 

Videon visar hur ett mjölkprovokationstest för ett litet barn går till. Videon är på finska.

Om symtomen som födoämnet misstänks orsaka kommer snabbt, görs en öppen övervakad provokation. Om däremot symtomen förknippade med födoämnet kommer fördröjt eller är svåra att tolka – som spädbarns gråt och tarmsymtom – behövs en grundligare undersökning.

I så fall är dubbelblind provokation det alternativ som rekommenderas, eftersom dylika symtom är svåra att tolka både för läkaren och föräldrarna.

Haitarin otsikkotaso2
Vad är dubbelblind provokation?

Vid dubbelblind provokation vet varken patienten, vårdnadshavaren, läkaren eller sjukskötaren vilkendera av testämnena innehåller det misstänkta födoämnet.

För maskering används mat som passar patienten. Under de två olika provokationsveckorna förs i fem dagar dagbok över eventuella symtom.

Mellan provokationsveckorna håller man ett uppehåll på 1–2 veckor då patienten inte använder det misstänkta födoämnet (s.k. washout-period). Efter att båda provokationerna har utförts bedömer läkaren på mottagningen utifrån symtomdagboken om de misstänka allergisymtomen återkom under den andra av provokationsveckorna.

Om det finns en tydlig skillnad mellan testveckorna, öppnas kuvertet som avslöjar vilkendera av ämnena innehöll det misstänkta födoämnet.

Har allergin gått över

Det går inte att konstatera med allergitest om matallergin har försvunnit, eftersom testresultatet kan vara positivt länge efter att barnet börjat tåla födoämnet som tidigare orsakat symtom.

Prognosen är god också för svåra födoämnesallergier hos småbarn. Därför måste allergins förekomst regelbundet bedömas med provokationstest, så att man inte i onödan utesluter födoämnet från barnets mat.

Om de tidigare allergisymtomen har varit milda, går det att testa hemma om toleransen har utvecklats och matallergin eventuellt gått över. Om du är osäker, fråga råd av vårdproffs på rådgivningen eller av den behandlande läkaren.

Om allergin för centrala födoämnen (mjölk, vete) är svår, görs nya provokationer övervakat inom specialsjukvården. Lämpligt intervall för ny provokation för småbarn är 1–2 år.

Om symtomen förknippade med ett födoämne kommer fördröjt eller är svårtolkade, rekommenderas dubbelblind provokation.
lapsi; allergia

Uppdaterad  15.2.2021