Astma är en inflammatorisk sjukdom i luftrörens slemhinnor som gör att luftrören blir trängre. Då rör sig luften inte så bra i luftrören och det uppstår typiska astmasymtom – hosta, andtäppa, svårighet att andas, pipande andning och slemutsöndring.
Astma kan bryta ut i vilken ålder som helst. Symtomen kan vara säsongsbundna eller förekomma året om. Astma orsakas ofta av ärftliga anlag, men för att sjukdomen ska bryta ut behövs också en yttre irriterande faktor.
Det finns många yttre faktorer som irriterar luftrören: infektioner (virus och bakterier), allergier (för pollen, djur, livsmedel), fysikaliska faktorer (ansträngning, kall eller varm luft, torr eller fuktig luft, damm), kemiska faktorer (tobaksrök, luftföroreningar).
Vid astma hos barn påverkar både infektioner och allergier symtomen. Typen av infektion i luftrören varierar beroende på om barnet är allergiskt eller om symtomen bara förekommer i samband med infektioner.
Uppskattningsvis en tredjedel av alla småbarn insjuknar minst en gång under sina första levnadsår i luftvägsinfektion som försvårar andningen och gör luftvägarna trängre. Om barnet har haft tre till fyra luftrörsinfektioner som orsakat svårigheter vid utandningen, ställs diagnosen astma.
Andnöd och hosta hos barn i lekåldern orsakas ofta av både infektioner och allergener i omgivningen
| Astma och allergi |  Långvarig astma i barndomsåren är mestadels allergisk astma. Uppkomsten av allergisymtom påverkas av ärftliga faktorer och exponering för allergener, dvs. ämnen i livsmiljön som orsakar allergi.
Tobaksrök är den största miljöfaktorn som ökar risken för allergi. Andra vanliga allergener är djurhår (hund, katt), pollen (al, björk, gräsväxter och gråbo) och födoämnen. Om barnet har så kallade IgE-antikroppar mot en eller flera allergener, kallas det att man är överkänslig för allergenen i fråga. Dessa IgE-antikroppar är avgörande vid uppkomsten av allergiska reaktioner. När barnet kommer i kontakt med allergenet som hen är överkänslig för, kan en allergisk reaktion uppstå. Vid astma uppstår reaktionen i luftrören, vid allergisk snuva på näsans slemhinna och vid eksem på huden. Allergenerna (vanligen luftburna) orsakar en inflammation i luftrören, vilket gör att de är känsliga för många ovannämnda yttre faktorer (virus, köld, luftföroreningar, ansträngning). Ju mer olika yttre faktorer förvärrar astmasymtomen, desto sämre är kontrollen över luftrörsinfektionen. Hos små barn med astmasymtom är förekomsten av luftvägsallergi den största riskfaktorn för att astman fortsätter upp i skolåldern. |
| Astma och infektioner | 
Hos små barn under 2–3 år beror astman ofta på återkommande virusinfektioner som gör att luftrören tenderar att dra ihop sig och orsakar astmasymtom. Det typiska för icke-allergiker är att andningssymtomen uppstår vid förkylning, men däremellan kan barnet vara symtomfritt. Sådana barn utvecklar inte nödvändigtvis allergi till exempel för djur eller födoämnen. Om ingen luftrörsallergi utvecklas, växer barnet vanligen ur sina astmasymtom.
De flesta astmabarn i skolåldern är dock allergiska för exempelvis pollen eller djurhår, och då har de astmasymtom också annars än under en infektion. Infektionen kan dock förvärra symtomen hos barn med astma och en stor del av astmaskoven utlöses av virusinfektion i luftrören, i synnerhet utanför pollensäsongerna. |
| Astma och ansträngning | 
Barn kan få astmasymtom vid ansträngning: när de leker, busar eller sportar. Hosta i samband med ansträngning kan också vara ett astmasymtom. Hos många astmatiker ökar kall luft tendensen hos luftrören att dra ihop sig vid ansträngning. Den bakomliggande orsaken är ofta en obehandlad luftrörsinfektion.
|
| Astma och psykiska faktorer | 
Hos vissa barn som också i övrigt lätt får symtom kan astman förvärras när de är spända, arga eller nedstämda. Astmasymtomen kan vara trötthet, irritation, oro eller sömnstörningar. De här symtomen försvinner när astman är under kontroll.
|