Hos små barn under 2–3 år utgår diagnosen från uppgifter om symtom och hur lungorna låter. Ett litet barn kan ges en astmadiagnos om det konstateras upprepade svårigheter vid utandning eller ihållande hosta och andra orsaker har uteslutits. Det är viktigt att de övre luftvägarna undersöks, eftersom exempelvis infektion i de övre luftvägarna kan orsaka eller förvärra andningssymtomen. Därtill röntgas lungorna för att utesluta andra sjukdomstillstånd.
Lungfunktionen hos över 2–3-åriga barn i lekåldern kan undersökas med oscillometrisk mätning. Metoden passar bra för att undersöka barn i lekåldern, för mätningen sker under viloandning.
Hos äldre barn kan typisk utvidgning av förträngda luftrör konstateras med spirometriundersökning. Det går oftast att göra blåstest för spirometri från och med förskoleåldern.
PEF-mätning används för att diagnostisera astma hos barn som är över 10–12 år. Benägenheten i luftrören att dras samman kan också undersökas med belastningstest (mer sällan med EVH-test eller histamin- och metakolinexponeringar), där lungornas funktion mäts med spirometer i samband med testet. För belastningstestet springer barnet ute eller på ett löpband och så mäter man med spirometer om lungfunktionen ändras efter löpningen.
Astmainfektion kan mätas hos barn i lekåldern genom att fastställa kväveoxid i utandningen. Testet lämpar sig bara för allergiska barn. Det kan vara svårt att tolka resultatet, eftersom så många faktorer, som barnets storlek, allergins styrka och infektioner, påverkar testresultatet. Ett värde som är klart högre än referensvärdena tyder ändå på en astmatisk infektion i luftrören.
Videon visar hur ett test med utelöpning går till. Videon är på finska.
| Allergiutredning | Pricktest eller mätning av specifika allergenantikroppar i blodprov är ändamålsenliga metoder för att undersöka allergisk överkänslighet hos barn i alla åldrar. Det är viktigt att fastställa överkänslighet mot sådana allergener i miljön som det går att undvika (t.ex. husdjur) eller mot sådana som orsakar astmasymtom som kan förhindras med säsongsbunden medicinering. |
| PEF-mätning och egenkontroll hos skolbarn (video) | Det är typiskt för astma att symtomen och mätresultaten varierar olika tider på dygnet. I synnerhet i början av sjukdomen kan lungfunktionen periodvis vara helt normal och undersökningar på sjukhusets poliklinik leder inte alltid nödvändigtvis till en diagnos. Upprepad mätning av utandningsflödets största hastighet, dvs. PEF-värdet (peak expiratory flow), hemma kan då avslöja tidvis förekommande luftrörsförträngning och korrigering av den. Vanligtvis går det bra för barn i skolåldern att göra PEF-blåsning. PEF-värdet visar hur snabbt man kan blåsa ut luft ur lungorna. Normalvärdet för utandningsflödets största hastighet beror på ålder, längd och kön. Under astmasymtom är luftrören förträngda och eftersom det är svårare att blåsa ut luft är PEF-värdet lägre än normalt. Astmatikers blåsvärden kan vara lägre på morgonen och efter ansträngning. Efter att man tagit luftrörsvidgande läkemedel höjs värdet. PEF-värdet mäts genom att man blåser in i en PEF-mätare genom dess munstycke. Instruktioner för hur PEF-mätningen görs ges på hälsostationen, sjukhusets poliklinik eller läkarstationen. På videon ser du rätt PEF-blåsteknik och hur resultaten antecknas. Videon är på finska. PEF-mätning används för att diagnostisera astma hos barn som är över 10–12 år. Därtill följs inverkan av astmamedicinering upp med PEF-mätning hos barn från 6 års ålder. När astma ska diagnostiseras görs PEF-mätningar hemma i två veckor morgon och kväll, före och efter luftrörsvidgande medicin. Varje gång ska man försöka få tre korrekta blåsningar i följd och resultatet skrivs in i en tabell. Värdefull information om astmans balans får man genom att göra kontrollblåsningar i 1–2 veckor före kontrollbesök. Läkaren kan också be att man mäter PEF-värdet under astmasymtom och jämför det med värdet mätt under en symtomfri period. PEF-värdena kan används som redskap för egenkontroll av astma. Ett astmabarn i skolåldern mäter sitt bästa värde under en så symtomfri period som möjligt några gånger i året och antecknar det i sin symtomdagbok. Värdet borde stiga stadigt i takt med åldern. Om ens eget bästa PEF-värde under en symtomperiod sjunker med över 20 % ska den regelbundna astmamedicineringen effektiveras. Om det sjunker med över 30 % är det skäl att uppsöka läkare. |
| Belastningstest (video) |
Astmasymtom förekommer ofta i samband med ansträngning. Vid ansträngningsastma dras luftrören ihop och orsakar hosta och eventuell andtäppa. Vid misstanke om avvikande benägenhet
 för luftrören att dra ihop sig, kan ett belastningstest göras. Testet är det allra känsligaste sättet för att konstatera avvikande benägenhet för luftrören att dras samman hos barn. Vid testet bedöms lungfunktionen genom att lyssna på lungorna med stetoskop och mäta lungfunktionen före och efter en ansträngning i 6–8 minuter. Belastningstestet ska helst göras genom löpning utomhus. Beroende på barnets ålder mäts lungfunktionen antingen med funktionstest, dvs. oscillometri (på bilden) eller med spirometri. Videon visar hur ett belastningsprov som utförs inomhus går till. Videon är på finska. |
| Histamin- och metakolinexponering (video) | I oklara fall kan barn som är 12 år och äldre också genomgå en histamin- eller metakolinexponering där man direkt mäter benägenheten hos luftrörens muskelplatta att dras samman. Testämnet doseras i ökande doser medan lungfunktionen följs upp. Undersökningen är nyttig för att diagnostisera astma om diagnosen utifrån andra funktionsmätningar är oklar. Videon visar hur ett exponeringstest av lungorna går till. Videon är på finska. |
| EVH-test | Om barnet har andningsbesvär vid ansträngning och resultatet från belastningsprov är normalt, kan diagnostiken fortsätta med EVH-test (eukapnisk volontär hyperventilation) för över 10-åriga barn. Det går ut på att barnet i 6 minuter ventilerar maximalt 5 % koldioxidberikad luft. I EVH-test går det enkelt att upptäcka olika fel i andningstekniken. |
| Ovanligare undersökningar: kvävedioxidmätning av utandning (video) | Videon visar hur mätning av kvävedioxid i utandningsluften går till. Videon är på finska. |