Läkemedelsinteraktioner kan även orsakas av ämnen man får i sig från kosten och av naturmedel. Med interaktioner avses situationer där ett läkemedel ändrar effekten av ett annat läkemedel. Slutresultatet kan vara att det senare läkemedlets effekt förstärks eller försvagas. I vissa fall uppkommer en effekt som inte framträder i vanligt tillstånd.
Är interaktioner skadliga eller nyttiga?
Ofta hör man om skadliga interaktioner. Med dessa avser man interaktioner där samtidig användning av läkemedel kan orsaka skadliga eller till och med farliga situationer såsom livsfarliga läkemedelsbiverkningar eller en förlorad effekt.
Ett exempel på en farlig interaktion är interaktionen mellan smärtstillande antiinflammatoriska läkemedel och blodförtunnande läkemedel. Eftersom smärtstillande antiinflammatoriska läkemedel predisponerar för magsår och kan störa blodets levring så kan samtidig användning av blodförtunnande läkemedel göra att blödningar i magtarmkanalen blir betydligt vanligare.
Ofta glöms det bort att läkemedelsinteraktioner också kan vara nyttiga och utnyttjas i vården av patienter. Interaktioner som ökar läkemedlets nyttiga effekt används flitigt bland annat i behandlingen av högt blodtryck, i behandlingen av många allvarliga infektioner och i behandlingen av Parkinsons sjukdom. Ett lyckat exempel på en nyttig interaktion är "motgifterna" (= antidoter) som används vid behandling av förgiftningar för att minska förgiftningssymptomen.
Läkemedelsinteraktioner känner man till väl nuförtiden och patientens medicinering är i allmänhet väl uttänkt så att läkemedlen inte i onödan eller farligt stör varandras effekter. Problem kan ändå uppstå ifall uppgifterna om patientens medicinering -egenvårdsläkemedel inräknat- inte är à jour.
Vad beror interaktionerna på?
Läkemedelsinteraktioner är oftast förknippade antingen med hur läkemedlet verkar i kroppen och målet för dess nyttiga och skadliga effekter (farmakodynamik) eller vilka läkemedelshalter som uppnås i kroppen och på läkemedlets verkningsställe (farmakokinetik).
Det först nämnda, det vill säga farmakodynamiska interaktioner, är vanliga mellan läkemedel som har likadan verkan (agonister) eller omvänd verkan (antagoister). Ofta gäller det läkemedel som används vid behandling av en och samma sjukdom.
De senare, det vill säga farmakokinetiska interaktioner, kan däremot uppstå mellan nästa vilka läkemedelsgrupper som helst.
Farmakodynamik
Exempel på farmakodynamiska interaktioner: starkt skadliga läkemedelseffekter kan uppstå vid samtidig användning av läkemedel som hämmar det centrala nervsystemet och läkemedel som orsakar förvirring eller samtidig användning av läkemedel som ökar aktiviteten i centrala nervsystemets serotoninämnesomsättning. Samtidig användning av vätskedrivande läkemedel som innehåller kalium och blodtryckssänkande läkemedel som höjer kaliumhalten kan leda till att kaliumhalten i blodet blir farligt hög. K-vitamin kan upphäva det blodförtunnande warfarinets effekt medan kaffe (kofein) kan delvis upphäva effekten av lugnande läkemedel och sömnmedel, och därigenom leda till en försvagning av den önskade läkemedelseffekten.
Farmakokinetik
Interaktioner som påverkar nivån på halterna av ett läkemedel kan uppstå under läkemedlets upptag (absorption), fördelning i kroppen, under läkemedelsämnesomsättningen i levern och under utsöndringen som sker i njurarna. Under alla dessa processer kan interaktionen leda till antingen att läkemedlets halt ökar och därmed förstärkt effekt eller att halten minskar och effekten försvagas. När de är som störst kan förändringarna vara tiofaldiga. Exempel på farmakokinetiska interaktioner: svampinfektionsläkemedlet itrakonazol kan öka halten av kolesterolläkemedlet simvastatin 20-faldigt genom att förhindra simvastatinets ämnesomsättning i tarmväggen och levern. Då stiger kolesterolläkemedels halt märkbart, vilket kan öka biverkningarna som drabbar musklerna. Å andra sidan kan växtbaserade preparat tillverkade av äkta johannesört försnabba ämnesomsättningen av simvastatin och minska dess halt märkbart.
Hur kan skadliga interaktioner undvikas?
Skadliga interaktioner känner man till i tämligen stor omfattning nuförtiden och de kan förutses väl redan då läkemedlet kommer ut på marknaden.
Läkare och apotek har interaktionsdatabaser och med hjälp av dem går det lätt att kontrollera och se över en patients medicinering. Vid mera komplicerade läkemedelsbehandlingar kan även specialistläkare i klinisk farmakologi rådfrågas.
En patients medicinering försöker man vanligen planera så att eventuella interaktioner beaktas redan i startskedet när läkemedel ska väljas.
Ibland är det nödvändigt att undvika interaktioner helt och då försöker man välja ett sådant läkemedel som inte har några som helst interaktioner med patientens övriga medicinering. Väldigt ofta kan dock interaktionerna beaktas genom att anpassa läkemedelsdoserna, administreringssätten samt doseringstiderna.
En del av interaktionerna är obetydliga och kräver ingen dosjustering för de flesta patienter.
Föregående sidaNästa sida