Smärtstillande antiinflammatoriska läkemedel och paracetamol som finns som egenvårdsläkemedel har rätt bra effekt på spänningshuvudvärk, migrän, menstruationssmärtor samt på värk och feber i samband med förkylning. Smärtor av denna sort är tämligen kortvariga och lämpar sig bra för egenvårdsmedicinering.

I patientversionen av God medicinsk praxis för egenvårdsmedicinering finns goda rekommendationer riktade till patienten för vård av smärta i dylika situationer. 

Läs mera:

 Käypä hoito Rekommendationer ​ (på finska)​

Beslutet om godkännande av ett smärtstillande läkemedel för egenvård grundar sig på läkemedlets effekt och säkerhet samt på dess lämplighet för tillfälligt bruk och snabb lindring av smärta.

Vissa smärtstillande antiinflammatoriska läkemedel och värk- och feberläkemedlet paracetamol lämpar sig för snabb lindring av smärta. För snabb smärtlindring används även starka smärtstillande läkemedel, opioder.

Opioder är ändå inte lämpliga för egenvård eftersom de kan påverka körförmågan och orsaka beroende och abstinenssymptom.

Användningen av egenvårdspreparat får heller inte fördröja diagnostiseringen av det bakomliggande tillståndet eller sjukdomen.

Med smärtstillande antiinflammatoriska läkemedel avses smärtstillande läkemedel som har en inflammationsdämpande, smärtstillande samt febersänkande verkan. Smärtstillande antiinflammatoriska läkemedelspreparat har varit i kliniskt bruk sedan slutet av 1800-talet då salicylater och acetylsalicylsyra, det vill säga aspirin, började tillverkas för läkemedelsbruk.

De smärtstillande antiinflammatoriska läkemedlen är den vanligaste gruppen av smärtstillande läkemedel. De har god effekt på smärta som uppkommer vid inflammation och akut vävnadsskada. De är säkra att använda tillfälligt.

En minskning av smärtkänsla främjar välmående och livskvalitet. Dessutom förbättras i allmänhet funktionsförmågan och sömnkvaliteten då smärtan släpper.

Alla smärtstillande läkemedel för egenvård har biverkningar.

Paracetamolets mest avsevärda biverkning drabbar levern som kan skadas särskilt i överdossituationer. Samtidigt alkoholbruk kan också leda till att leverskada uppstår.

Biverkningarna av de smärtstillande antiinflammatoriska läkemedlen acetylsalicylsyra, ibuprofen, ketoprofen och naproxen drabbar matsmältningskanalen, blodcirkulationen, blodkoaguleringen och njurarnas funktion. Biverkningarnas styrka beror på läkemedlets dos och medicineringens längd.

Dessa biverkningar inkluderar störningar i funktionen av blodplättarna verksamma i koaguleringen, ökad risk för blödningar särskilt i matsmältningskanalen samt störningar i njurarnas funktion, vilket orsakar ansamling av vatten och natrium i kroppen. Det leder till förhöjt blodtryck och försvårad hjärtsvikt. Genom njurpåverkan kan de även minska på kroppens förmåga att utsöndra läkemedel via urinen. Reumatismläkemedlet metotrexat och det stämningsstabiliserande läkemedlet litium är exempel på sådana läkemedel.

I praktiken är risken för biverkningar orsakade av smärtstillande läkemedel liten när de används tillfälligt och med doser avsedda för egenvård.

På grund av risk för biverkningar bör de ändå undvikas om man lider av kranskärlssjukdom, hjärtsvikt eller njursvikt. Smärtstillande läkemedel för egenvård är inte heller lämpliga om man använder blodförtunnande läkemedel eller om man haft blödning i matsmältningskanalen. Dessutom kan en del astmapatienter får en sammandragningsreaktion i luftrören av dessa läkemedel.

I ovan nämnda situationer bör smärtbehandlingen planeras tillsammans med läkare.

Ett absolut hinder för detta finns inte. Det är ändå viktigt att kontrollera att man inte samtidigt använder två smärtstillande antiinflammatoriska läkemedel. Ibland händer det att smärtstillande läkemedel för egenvård används samtidigt med sådana receptbelagda smärtstillande läkemedel som innehåller läkemedel från samma grupp eller till och med samma aktiva substans.

Ett sådant missöde kan i värsta fall leda till en överdosering och öka antalet biverkningar. Även vissa preparat som används för behandling av förkylning kan innehålla smärtstillande antiinflammatoriska läkemedel.

Det är bra att tala med läkaren om användningen av egenvårdsläkemedel så att överlappande användning av läkemedel undviks.

Mer information om en säker användning av smärtstillande läkemedel kan hittas till exempel i Terveyskirjasto.

Läs mera:

Terveyskirjasto (på finska)​

Det lönar sig alltid att uppsöka läkare om orsaken till smärtan är okänd eller om en akut smärta är väldigt stark. Om smärtan drar ut på tiden eller egenvårdsläkemedlens effekt inte räcker till så finns det också skäl att uppsöka läkare.

Vid till exempel huvudvärk ska man vid stark huvudvärk som börjar explosionsartat snabbt söka sig till läkare. Likaså om huvudvärken varar i över fem dygn. Även svår värk, som gör att man förlorar funktionsförmågan, finns det skäl att undersöka noggrannare.

Vid huvudvärk av migräntyp är det bra att få en läkares utlåtande genast när misstanke om migrän väcks för första gången.
Menstruationssmärtor kan kräva undersökning av läkare​ om menstruationerna blir smärtsamma, smärtan börjar före blödningen eller varar under hela blödningen, om menstruationscykeln ändras eller om det förekommer oregelbundna blödningar.

Vid nack- och ryggsmärtor bör man kontakta läkare om smärtan strålar ut till ben och armar eller om det uppstår muskelsvaghet.

En patient med ryggsmärtor har anledning att uppsöka läkare snabbt om det inte går att urinera normalt, det blir svårare att hålla avföringe​n inne eller om det uppstår känsellöshet kring könsorganen eller ändtarmen.

Var och en känner smärta någon gång. Smärta kan vara plötslig, svår och skärande, såsom öron- eller tandvärk. Smärta kan även vara jämn och molande, såsom till exempel huvudvärk. Du kan läsa mer om smärta i Hälsobyns Smärtkontrollhuset. 

L​äs mera:

Smärtkontrollhus.