Interaktioner under läkemedlets absorptionsfas

Ett läkemedel kan påverka ett annat läkemedels effekt antingen till det bättre eller till det sämre. Även om två läkemedel i allmänhet kan tas tillsammans så kan vissa läkemedel förhindra ett annat läkemedels upptag (absorption) i matsmältningskanalen.

​Detta kan leda till att det andra läkemedlets effekt minskar, fördröjs eller till och med förhindras helt. Även vissa födoämnen, såsom mjölkprodukter, förhindrar att vissa läkemedel absorberas. Därför är det tryggast att ta läkemedel med ett glas vatten.

Interaktioner under läkemedlets absorptionsfas kan man i allmänhet undvika genom att dosera läkemedel och näringspreparat som påverkar varandra vid olika tidpunkter.

Doseringsintervallet bör i allmänhet vara 2-4 timmar.

Exempel på läkemedel som bör tas vid olika tider:

Vissa antibiotika och järn, kalk, magnesium, aluminium och zink

Antibiotikan tas antingen 2 timmar före eller efter ovanstående preparat.

Osteoporosläkemedel, t.ex. bisfosfonater

Tas på morgonen på tom mage ungefär ½ timme före mat, dryck eller andra läkemedel. Intag av kalk, magnesium och aluminium bör ske med ett så långt tidsintervall som möjligt från intag av osteoporosläkemedlet, till exempel osteoporosläkemedel på morgonen och kalk på kvällen.

Parkinsonläkemedel och järnpreparat

Tas antingen 2 timmar före eller efter järnpreparat.

HIV-läkemedel och järn, kalk, magnesium, aluminium och zink

Doseringsintervall 2-4 timmar..

Läkemedel som påverkar magens surhet, till exempel syrahämmande läkemedel, kan försvaga ett annat läkemedels effekt.

Förändring i magens surhet försämrar kraftigt upptaget av till exempel kalk, vissa svampläkemedel, (t.ex. itrakonazol), vissa antibiotika (t.ex. doxycyklin) och dipyridamol som påverkar blodets levring.

En läkare bedömer alltid varje patients situation enskilt genom att ta patientens hela medicinering i beaktande. På apoteket kan man fråga om hjälp vid problem med dosering av läkemedel.

Berätta alltid för din läkare och apotekspersonalen om alla läkemedel du använder, även egenvårdsläkemedel. På så vis kan du undvika läkemedlens skadliga interaktioner och interaktioner som påverkar effekten av behandlingen.

Läkemedel, mat och dryck

Mat och dryck kan påverka effekten och säkerheten av de läkemedel du använder. De kan antingen öka eller minska läkemedlets effekt. Försäkra dig alltid om att läkemedlet kan tas med mat genom att läsa bipacksedeln eller fråga på apoteket eller vårdstället.

Läkemedel absorberas i allmänhet bäst när det tas på tom mage. I huvudsak absorberas läkemedel i tunntarmen medan läkemedlets upptag i magsäcken är litet. Ett läkemedel som tagits i samband med mat transporteras långsammare till tunntarmen.

Å andra sidan rekommenderar man att vissa läkemedel ska tas i samband med måltid. Orsaken till detta kan vara till exempel att läkemedlet irriterar magen.

Ett läkemedel bör tas med rejält med vatten (ett glas) eftersom andra drycker kan påverka läkemedlets upptag. I samband med vissa läkemedel bör man fästa särskild uppmärksamhet vid kosten:

Läkemedlets effekt försvagas eller förhindras:

Kalk, järn, magnesium och aluminium

Försvagar eller kan till och med förhindra effekten av vissa läkemedel (t.ex. vissa antibiotika eller osteoporosläkemedel). Antibiotika bör tas antingen 2 timmar före eller efter dessa preparat. Begränsningen gäller även alla mjölkprodukter.

Osteoporosläkemedel, det vill säga bisfosfonater

Tas på morgonen i upprätt ställning på tom mage med endast ett glas vatten.

Kalk får inte tas samtidigt (minst 2 timmars intervall emellan)!

Järn (kött, inälvor, fullkornspannmål, järnpreparat)

Försämrar upptaget av vissa läkemedel för Parkinsons sjukdom (levodopa, entakapon). Därför bör det vara minst 2-3 timmar mellan doseringen av dessa läkemedel och intag av järn.

Proteinhaltig mat

Levodopa, som används vid behandling av Parkinsons sjukdom, bör tas på tom mage ungefär en halvtimme före måltid eller proteinhaltigt mellanmål då proteinhaltig mat kan hindra effekten av levodopa.

Läkemedlets verkan fördröjs:

Enterotablett/kapsel

En enterotablett eller -kapsel är en läkemedelsformulering som har ett täckande hölje som motstår saltsyran i magsaften för att lösas upp först i tunntarmen. Enterotabletter och -kapslar ska tas på tom mage ungefär en halvtimme före måltid med ett glas vatten så att läkemedlet hinner förflytta sig så snabbt som möjligt till tunntarmen. Om enterotabletterna tas i samband med måltid så kan de förbli kvar i magen upp till flera timmar och då fördröjs läkemedlets verkan.

Läkemedlets effekt förbättras, blir snabbare eller effektivare:​

C-vitamin (saft, frukt, bär)

Förbättrar upptaget av järn som tas samtidigt.

Grape​juice

Förstärker vissa läkemedels effekter genom att hämma läkemedlets ämnesomsättning i kroppen. Därför kan läkemedelshalterna stiga och bli farligt höga. Därför är det säkrast är att undvika grapejuice när man tar läkemedel.

Alkohol

Förstärker effekten av läkemedel som inverkar på centrala nervsystemet (s.k. triangelmediciner), så det finns skäl att undvika alkohol i samband med dessa läkemedel.

Alkohol ska inte användas under behandling med metronidazol (bakterieläkemedel) och inte heller under minst en dag efter avslutad behandling då interaktionen orsakar en antabusreaktion (rodnad, kräkningar, hjärtklappning).

Förändringar i kosten och t.ex. det blodförtunnande läkemedlet warfarin​

Gröna grönsaker, vegetabilier och frukter

Dessa innehåller K-vitamin som försvagar warfarinets effekt. Det är viktigt att kosten hålls så oförändrad som möjligt och att det dagliga intaget av K-vitamin inte varierar nämnvärt.

​​​

Föregående sidaNästa sida

 ​​


 

HUS logoTAYS logoOYS logoKYS logoTYKS logo