Gå till sidans innehåll

Rätt användning av smärtstillande läkemedel

Du bör alltid uppsöka läkare om orsaken till smärtan inte är klarlagd eller om den akuta smärtan är mycket svår. Ta också kontakt med läkare om smärtan är långvarig eller om värkmedicineringen är otillräcklig.

Det är klokt att uppsöka läkare om orsaken till smärtan inte är klarlagd eller om den akuta smärtan är mycket kraftig. Vid långvarig smärta är det också motiverat att kontakta läkare, likaså om receptfria smärtstillande läkemedel inte ger tillräcklig lindring. 

Vissa smärtstillande läkemedel kan köpas utan recept och kallas för egenvårdsläkemedel mot smärta. Vid smärtbehandling är egenvårdsläkemedel avsedda endast för tillfällig symtomlindring och för sporadisk användning under högst några dagar i taget. Användningen av smärtstillande läkemedel väcker många frågor. Nedan nämns några av de vanligaste. 

Receptfria ntiinflammatoriska läkemedel och paracetamol för egenvård är ganska effektiva mot spänningshuvudvärk, migrän, mensvärk samt smärtor och feber i samband med förkylning. Denna typ av smärta är ofta tillfällig och kortvarig, vilket gör den lämplig för egenvård med receptfria läkemedel. 

Patientversionen av rekommendationen för egenvård från "God medicinsk praxis" innehåller bra riktlinjer för smärtbehandling riktade till patienter.

Beslutet att godkänna ett smärtstillande läkemedel för egenvård baseras på forskningsbevis som styrker läkemedlets effekt och säkerhet, samt på hur väl det lämpar sig för tillfällig användning och snabb smärtlindring. Vissa antiinflammatoriska läkemedel samt smärt- och febernedsättande läkemedlet paracetamol lämpar sig för tillfällig användning och snabb smärtlindring. 

Även starka smärtstillande läkemedel som opioider används för snabb smärtlindring, men endast på läkarordination. 

Opioider lämpar sig inte för egenvård eftersom de ofta orsakar betydande biverkningar, såsom illamående och yrsel. De påverkar även körförmågan och medför risk för beroende och abstinenssymtom. 

Användningen av ett receptfritt egenvårdspreparat får inte heller fördröja behandlingen av det bakomliggande tillståndet eller sjukdomen. 

Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel är läkemedel som har en inflammationsdämpande, smärtlindrande och febernedsättande effekt. Dessa läkemedel har använts kliniskt sedan slutet av 1800-talet, då salicylater och acetylsalicylsyra (aspirin) började tillverkas för medicinskt bruk. 

Antiinflammatoriska läkemedel är en vanlig grupp av smärtstillande medel. De är särskilt effektiva vid smärta som är kopplad till inflammation och akut vävnadsskada. Effekten av dessa läkemedel ökar endast upp till en viss gräns, som motsvarar den högsta rekommenderade dygnsdosen för preparatet. 

Minskad smärtkänsla främjar välbefinnande och livskvalitet. Dessutom leder smärtlindring oftast till förbättrad funktionsförmåga och bättre sömnkvalitet. 

Alla smärtstillande läkemedel har biverkningar. 

Den mest betydande biverkningen av paracetamol är dess påverkan på levern, särskilt vid överdosering. Samtidig alkoholkonsumtion kan öka risken för leverskador. 

Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel (såsom acetylsalicylsyra, ibuprofen, ketoprofen och naproxen) kan påverka mag-tarmkanalen, cirkulationssystemet, blodets koagulationssystem och njurarna. Biverkningarnas allvarlighetsgrad beror på läkemedlets dos och behandlingens längd. 

Dessa biverkningar inkluderar störningar i blodplättarnas funktion, ökad risk för blödningar, särskilt i mag-tarmkanalen, samt nedsatt njurfunktion, vilket kan leda till vätskeansamling i kroppen och därmed orsaka svullnad. Nedsatt njurfunktion kan också höja blodtrycket, förvärra hjärtsvikt och minska utsöndringen i urinen av läkemedel som metotrexat (använt vid reumabehandling) och litium (använt vid behandling av psykiska störningar). Regelbunden användning av antiinflammatoriska läkemedel kan även försämra effekten av många blodtrycksmediciner. 

I praktiken är risken för biverkningar liten när smärtstillande läkemedel används tillfälligt och i doser avsedda för egenvård, det vill säga enligt anvisningarna på förpackningen. 

Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel bör dock undvikas om man har kranskärlssjukdom, hjärtsvikt eller njursvikt. Dessa läkemedel passar inte heller alla med astma, eftersom vissa patienter kan få en sammandragningsreaktion i luftrören. 

Receptfria smärtstillande läkemedel är inte alltid lämpliga om man använder blodförtunnande läkemedel eller har haft blödningar i mag-tarmkanalen. I sådana fall bör smärtbehandlingen planeras tillsammans med en läkare. 

Det finns inget absolut hinder för detta. Det är dock viktigt att vara uppmärksam på att man inte använder flera antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel samtidigt. Eftersom alla antiinflammatoriska läkemedel verkar på samma sätt, innebär kombinationen av olika preparat att dosen mångdubblas och risken för biverkningar ökar. 

Ibland händer det att ett receptfritt läkemedel används samtidigt som ett receptbelagt smärtstillande medel som tillhör samma läkemedelsgrupp, eller till och med innehåller samma aktiva substans. 

En sådan överlappning kan i värsta fall leda till överdosering och ökade biverkningar. 

Förkylningsläkemedel innehåller ofta också antiinflammatoriska eller smärtstillande ämnen. Andra smärtstillande läkemedel bör inte användas samtidigt med förkylningsmedel. 

Det är bra att diskutera användningen av receptfria läkemedel med en läkare för att undvika överlappande medicinering. Råd kan också fås på apoteket. 

Mer information om säker användning av smärtstillande läkemedel finns till exempel i Terveyskirjasto (på finska).

Det är alltid bra att uppsöka läkare om orsaken till smärtan inte är tydlig eller om den akuta smärtan är mycket kraftig. Vid långvarig smärta är det också motiverat att söka vård, särskilt om receptfria smärtstillande läkemedel inte ger tillräcklig lindring.

Vid huvudvärk bör man omedelbart söka vård om huvudvärken börjar plötsligt och kraftigt, eller om den åtföljs av andra allvarliga symtom.

Även kraftig smärta som påverkar funktionsförmågan bör undersökas närmare.

Vid huvudvärk som liknar migrän är det bra att en läkare gör en bedömning redan vid det första tillfället då misstanke om migrän uppstår. 

Menssmärtor kan kräva läkarbedömning om menstruationerna blir smärtsamma, om smärtan börjar före blödningen eller varar under hela blödningsperioden, eller om menstruationscykeln förändras eller det förekommer oregelbundna blödningar.

Vid nack- och ryggsmärta bör man uppsöka läkare om smärtan strålar ut i armar eller ben, eller om muskelsvaghet uppstår.

En person med ryggsmärta bör snarast söka vård om hen inte kan urinera normalt, får försämrad kontroll över avföring eller upplever domningar i underlivet eller kring ändtarmen.

Alla har någon gång upplevt smärta. Smärta kan vara plötslig, intensiv och huggande, som till exempel öron- eller tandvärk. Den kan också vara jämn och ihållande, som till exempel huvudvärk. 

Du kan läsa mer om smärta på Hälsobyns Smärtkontrollhuset.

Uppdaterad 9.7.2025