Anvisningar till diskussionspartnern: så här blir det lättare att uppfatta vad du säger

Man kan inte rangordna metoderna som underlättar hörandet av tal och alla metoder lämpar sig inte för alla. Hörselnedsättningens​ svårighetsgrad, personens lynne och diskussionssituationen spelar in när man ska välja lämpliga metoder.

• Fäst lyssnarens uppmärksamhet vid dig själv innan du börjar tala (tilltala personen till exempel med hans eller hennes namn eller vidrör lyssnaren). Säg det du har att säga först när lyssnaren tittar på dig. Börja inte tala till exempel bakom ryggen eller från ett annat rum. Vänd dig bort först när ärendet har diskuterats.
• Gör det möjligt att läsa på läpparna. Tala på ett sådant avstånd att lyssnaren ser ditt ansikte. Undvik att tala med huvudet nedåt och täck inte för din mun när du talar.
• Använd miner och gester. Miner och gester säger ibland mer än själva orden. När man talar ansikte mot ansikte är miner och gester en naturlig del av tydlig kommunikation.
• Tala tydligt. Talet är tydligt när du talar lite långsammare, håller pauser mellan de olika delarna av talet och talar med en hörbar röst. Ropa ändå inte, eftersom en kraftig röst bryts och det är svårt att uppfatta talet.
• Upprepa vid behov. I stället för att upprepa ordagrant kan du också omformulera ditt tal. De ord du använder i stället kan vara enklare att höra eller läsa på läpparna.
• Minska på bakgrundsbruset. Stäng av eller tona ner underhållningsapparater och undvik att tala om det i bakgrunden förekommer ljud från exempelvis rinnande vatten eller spisfläkten. På fester och i motsvarande situationer kan du leta upp en tystare plats för att prata.
• Förtydliga vid behov det du säger genom att skriva (esimerkiksi nimet, hinnat, päivämäärät ja kellonajat).
• Var särskilt uppmärksam i grupper. När man är i grupp är det önskvärt att endast en person talar åt gången. Dessutom är det hövligt att fråga om lyssnaren hör dig och man kan också sträva efter att sitta på ett sådant sätt som passar lyssnaren bäst.