Hur ska jag klara mig i vardagen?

Här hittar du information om hur du kan klara dig i vardagen och nyttig information till närstående till en person som insjuknat i störning av hjärnans blodcirkulation.

När en person som insjuknat i en störning av blodcirkulationen i hjärnan kommer hem från sjukhuset, kan det vara svårt för honom eller henne att klara sig hemma på grund av sjukdomen. Rehabiliteringsklienten kan bli trött lättare och behöver mer tid än tidigare för att lära sig nya saker. Rehabiliteringsklientens risk för depression ökar, och han eller hon kan ha brister i sin rörelse- och talförmåga. Rehabiliteringsklienten klarar motgångarna med hjälp av de närståendes stöd och positiva attityd, som hjälper också till att upprätthålla rehabiliteringsklientens vilja att försöka överlag.

När en närstående drabbas av en störning i hjärnans blodcirkulation, förändras hela familjens vardag plötsligt. En allvarlig sjukdom orsakar oundvikligen en kris för patienten och de närstående. De bekanta vardagsmönstret förändras, och ofta måste man börja bygga upp livet på nytt från nya utgångspunkter.

När maken eller makan blir sjuk, kan detta också påverka parrelationen. Rehabiliteringsklientens behov av hjälp ökar, vilket kan skapa ett beroende mellan makarna eftersom båda behöver den andre för att klara sig. Största delen av dem som drabbas av störningar i hjärnans blodcirkulation rehabiliteras så att de klarar sig nästan självständigt i vardagen.

Socialt stöd och anpassning till sjukdomen

Det sociala stödet har stor betydelse för rehabiliteringsprocessen eftersom den främjar både patientens och de närståendes hälsa och välbefinnande. Eventuella förändringar i patientens beteende, sexualitet och sinnesstämningar och i parrelationen belastar de närstående. En närstående tar ofta ett större ansvar för vardagssysslorna. Belastningen kan försämra den närståendes psykiska hälsa och minska hans eller hennes sociala umgänge. Även risken för att insjukna i depression ökar.

Rehabiliteringskurser och anpassningsträning

Det är möjligt att underlätta anpassningen till sjukdomen med rehabiliterings- och anpassningskurser (FPA), som är etablerad verksamhet inom hälso- och sjukvården och för FPA. Hjärnförbundet ordnas specialkurser också för närståendevårdare. Personer som är i arbetslivet kan ansöka om rehabiliteringsstöd för dessa kurser. Syftet med kurserna är att hjälpa patienten och patientens familj att acceptera de svårigheter som förändringarna i patientens funktionsförmåga medför. Ett annat syfte är att hjälpa alla att klara av praktiska problem.


Föregående sidaNästa sida

 


 

Uppdaterad  15.8.2018 15.56