Muskelstyrketräning är en viktig del av myositvården. Du drar nytta av fysisk träning såväl i sjukdomens akuta fas, som senare. Styrketräning kan också lindra sjukdomens aktivitet och inflammation, samt förbättra musklernas ämnesomsättning. Om det är svårt för dig att stiga upp ur sängen, bör du öva på det för att öka muskelstyrkan. Du behöver inte alltid ta dig till gymmet för att träna muskelstyrka. Också vardagliga sysslor som du upplever som utmanande, passar bra som träningsform.
“
Du utvecklas bara genom övning!
Träningen har en positiv inverkan på din livskvalitet och funktionsförmåga. Till exempel kan förmågan att gå och stiga upp från stolen förbättras i takt med att fötterna styrketränas.
Styrketräning
En fysioterapeut kan hjälpa planera ett individuellt träningsprogram med lämpliga rörelser och antal upprepningar och serier (dvs. belastningen). Träningen bör framskrida så att belastningen ökar gradvis och det sker utveckling.
Om du vill öka muskelstyrkan, rekommenderas styrketräning 3-4 gånger i veckan, men inte på varandra följande dagar. Det borde finnas vilodagar mellan styrketräningen, så att muskelvävnaden kan återhämta sig och styrkan utvecklas. Då du vill förbättra uthållighetsstyrkan, ska du göra 3 serier och upprepa varje rörelse 8-12 gånger.
Uthållighetsträning
Under vilodagarna kan du syssla med uthållighetsträning eller tänjning. Cykling och promenader är bra sätt att öka uthållighetskonditionen.
Tänjning
Tänjningens syfte är att öka vävnadens tänjbarhet. När musklerna spänns, kan huden eller bindvävnaden begränsa ledernas rörelse. I synnerhet i dermatomyosit kan huden stramas åt på ett sätt som kan begränsa funktionsförmågan. Spändheten kan synas till exempel i att händernas eller kroppens rörelser begränsas. Då går det till exempel inte att plocka ner saker från den översta hyllan eller att tvätta håret.
Då man vill öka vävnadernas töjbarhet, är det bra att värma upp före tänjning. Som uppvärmning funkar till exempel rörelseövningar eller en promenad. Också bastubad eller en varm dusch före tänjningen värmer upp vävnaderna. Det är mer behagligt att tänja uppvärmda muskler och vävnader.
Tänjningen kan vara statisk eller dynamisk. I statisk tänjning hålls den tänjning som riktas mot muskler eller bindvävnader på samma nivå eller så ökar den gradvis. Den statiska tänjningen bör pågå i minst 30 sekunder. Tänjningen får kännas, men den ska inte orsaka smärta. I dynamisk tänjning ökar och minskar man turvis den tänjning som riktas mot muskeln och bindvävnaden. Dynamisk tänjning görs i en lugn takt och rörelsen upprepas flera gånger.
Endast regelbunden träning ger resultat
Massage
Ibland kan massage och manuell behandling hjälpa mot spända muskler och smärta. Massage rekommenderas ändå inte vid akut och kraftig inflammation.