En sak som ger mest krafter i livet är den tid som tillbringas med andra. Krafter får man i synnerhet om man kan känna en genuin kontakt med andra människor och uppleva att man blir förstådd i deras sällskap. Det som också ger krafter är att de sociala relationerna förverkligas på ett balanserat och tillfredsställande sätt.
I videoklippet berättar en psykolog hur smärta kan orsaka problem i människorelationer. Många som lider av smärta vill bland annat inte tala om sin smärta på grund av rädsla att belasta sina närstående.
Smärta kan försvaga känslan av kontakt med andra
En person som lider av smärta blir många gånger tvungen att avstå från saker och intressen hen själv gillar. På grund av smärtan kan det bli svårt att sitta ett par timmar på en biograf, för att inte tala om att spela innebandy eller göra en veckoslutsresa till någon annan stad.
Förutom att bortfall av meningsfull sysselsättning sänker sinnesstämningen inskränks också umgänget med människor som är viktiga för en. Men man kan också uppleva känslor av ensamhet och isolation tillsammans med människor. I detta fall är det fråga om avsaknad av kontaktkänsla när man möter andra människor.
Nästan alla som lider av långvarig smärta känner igen upplevelser av denna typ. Patienten kan tycka att de andra inte förstår den belastning som smärtan ger upphov till. Eller att samtalspartnern tappar intresset när smärta förs på tal. Patienten kan också uppleva att andra människor säger saker som kränker hen.
Känslan av att kontakt saknas beror ofta på att kommunikationen misslyckats. Om negativa upplevelser upprepas lär sig smärtpatienten att förutse dessa och börjar undvika sociala situationer. På detta sätt orsakar smärtan en ond cirkel som stärker ensamheten.
I videoklippet berättar en patient hur smärta ibland kan tvinga en att isolera sig från andra. Det lönar sig dock inte för de andra att ta illa upp.
Mer information: Fem saker som gör det svårare att tala om smärta
En utomstående person har inte alltid förståelse för en person som lider av långvarig smärta. Det är dock mer sällan fråga om något avsiktligt. Omständigheter som kan försvåra kommunikationen:
1. Majoriteten har endast erfarenheter av kortvarig smärta. För dessa personer kan det vara svårt att förstå att din smärta kan pågå flera veckor och månader. Andras erfarenheter av smärta har alltid varit annorlunda.
2. Långvarig smärta ger andra symtom än kortvarig smärta. Smärtstyrkan är mer varierande än i kortvarig smärta på grund av att smärtregleringssystemet har en större roll i utdragen smärta. Det kan var svårt för en person som upplevt kortvarig smärta att förstå varför din smärta är kraftig en dag och lindrig någon annan dag.
3. En person som lider av långvarig smärta kan se ganska frisk ut, även om hen mår uselt dag efter dag. Om smärtan inte syns utåt, kan de andra tro att situationen för den smärtlidande håller på att bli bättre.
4. Smärta är ett svårt samtalsämne. Människor undviker svåra samtalsämnen. Orsaken kan vara att man tror att du mår sämre, om man talar om smärtan. Vissa kan tro att de genom att tala om smärtan kan få dig att må bättre. Människor kan börja känna sig hjälplösa, och därför undviker de temat.
5. Samtalspartnerna kan ha egna bekymmer och sorger som trycker dem. I detta fall är det ofta svårt att leva in sig i en annan människas situation.
Källa: Turk & Winter 2006, The Pain Survival Guide
Smärta belastar också en parrelation
En bra parrelation är för många den viktigaste källan för interaktion i livet. Om den ena partnern lider av ett utdraget smärtproblem kan detta ändra balansen i parförhållandet och belasta förhållandet.
Rollerna i ett parförhållande förändras ofta. Till exempel ansvaret för hushållssysslorna eller barnen kan till stor del falla på den friska partnern. Om smärtan leder till arbetsoförmåga, kan också ekonomin bli alltmer betungande i parförhållandet.
Gemensamma målsättningar är en viktig sak som bär parförhållandet. Det finns en risk för att båda parterna börjar oroa sig över förhållandet, om problem som orsakats av utdragen smärta ser ut att hota de gemensamma målsättningarna.
Om parförhållandet förändras, kan den som lider av smärta få skuld- eller mindervärdeskänslor. Hen kan också uppleva att hen inte duger som partner på samma sätt som tidigare. Den partner som får bära det större ansvaret kan i sin tur bli frustrerad eller tröttna, om den andra partnerns smärta pågår en längre tid.
Mer information: Hur kan en närstående hjälpa en person som lider av smärta?
Följande tips kan vara till hjälp för att stödja en närstående smärtpatient:
1. Skaffa information om den närståendes smärta. Det är tungt att se någon som har smärtor, i synnerhet om man inte förstår vad det beror på. Med hjälp av information skingras onödig rädsla och frågor. Det gör det lättare att förstå vad som orsakar smärta, vad det innebär att lida av smärta, vad man kan göra för att lindra den och att smärta i allmänhet inte kan elimineras helt och hållet. Täckande information om smärta finns på Smärtkontrollhuset.
2. Glöm inte de sidor hos din närstående som har förblivit oförändrade trots smärtan. Ibland kan den smärtlidande själv förlora kontakten med dessa sidor hos sig själv på grund av belastningen som smärtan ger upphov till. Uppmuntrande respons från någon annan kan då vara värdefull för hen.
3. Det lönar sig att ha en neutral inställning till att det finns saker som man inte längre kan göra tillsammans. För en person som lider av smärta kan det på förhand vara svårt att veta huruvida hen kan delta i ett överenskommet evenemang. Det är sällan fråga om att hen inte skulle vilja det. Om en plan som har gjorts upp flera gånger går i stöpet, lönar det sig att öppet diskutera situationen. Lyckas några andra aktiviteter bättre? Kan ni komma överens om att du deltar med någon annan?
4. Erbjud hjälp, men kom ihåg dina egna gränser. Det kan vara omöjligt för den smärtlidande att utföra fysiskt tunga uppgifter. Planera tillsammans vem som ska ta hand om vilka sysslor. Den friska parten kan inte ta hand om allt. Risken är då att hen drabbas av utmattning.
5. Försök lyssna och berätta också om dina egna bekymmer. I ett vänskaps- och parförhållande är det meningen att ömsesidigt dela med sig av sina tankar.
6. Det hjälper inte att tycka synd om en smärtpatient eller förfasa sig över smärtan. Det är inte bra för en smärtlidande att betrakta hen som hjälplös.
7. Ta hand om dig själv. Om du har tillräckligt med saker som ger dig krafter i ditt liv, får du större kapacitet att hjälpa någon annan.
Sexualitet och långvarig smärta
Långvarig smärta återspeglas också ofta i sexualiteten. I undersökningar har mer än två av tre smärtpatienter uppgett att den sexuella aktiviteten har minskat. Två av fem uppgav att de inte längre har något sexliv överhuvudtaget.
Smärta kan ge upphov till många typer av problem i sexlivet. Man kanske inte lyckas längre med invanda ställningar eller också har man kanske blivit rädd för att smärtan ska tillta till följd av sex. Långvarig smärta kan också göra det svårare att få erektion eller att bli sexuellt upphetsad. Stress och depressivitet som orsakas av smärta får en negativ inverkan på den sexuella lusten.
Sexuellt välbefinnande är en viktig del av människans välbefinnande. I detta förenas närhet, beröring, ömhet, passion samt upplevelser av femininitet och maskulinitet. Om något inte fungerar på önskat sätt i det sexuella umgänget, kan skam- eller mindervärdeskänslor uppstå. Dessa känslor kan i fortsättningen leda till att man undviker sex.
Om smärta leder till sämre sexuellt välbefinnande, lönar det sig att ta itu med detta i god tid. Fundera först över vad som inte fungerar i sexet. Sök sedan upp information och diskutera saken med din partner. Du kan också be om råd från vårdinstanser.
Mer information: Läkemedel och sexualitet
Läkemedel kan påverka genitaliefunktionerna, till exempel genom att förstärka eller försvaga dessa. I undersökningar har man observerat att smärtbehandlingsläkemedel sänker det sexuella intresset och den sexuella lusten. De kan också försvåra erektion och orgasm, ge långsammare ejakulation och orsaka torrhet i slidans slemhinnor. Dessa problem kan orsakas av bland annat tricykliska antidepressiva läkemedel, antiepileptika och opioider.
Läkemedlen ger inte alltid upphov till problem i sexualiteten. Läkemedlets effekt beror på exempelvis dosen och användarens egenskaper. Effekten av ett och samma läkemedel kan variera från fall till fall.
Om du märker att de läkemedel som du ordinerats skapar problem i ditt sexliv, ska du diskutera saken med en läkare eller sjukskötare..
Mer information: Tips för lyckat sex
– Planering lönar sig. Många människor tror att spontant sex är det bästa sexet. Det kan dock vara svårt att genomföra spontant sex om man lider av långvarig smärta till följd av att smärtstyrkan ofta varierar under dygnet. Placera sex till den tid på dygnet då smärtan i allmänhet är lindrigast.
– Om du använder smärtstillande medel, ska du lägga sex till den tidpunkt då medicineringseffekten är som bäst.
– Sexualitet och närhet är mycket annat än samlag. Diskutera, visa ömhet, massera och smek varandra.
– Försök hitta nya ställningar eller sätt för sex. Detta kräver öppen diskussion och experimentlust av partnern. Det lönar sig att försöka uppnå en avslappnad atmosfär där också misslyckanden är tillåtna. Då är det lättare att övervinna problemen.
Föregående sidaNästa sida